128 kommuner pekas ut som riskområden

I går presenterade regeringen nya åtgärder för att stärka Sveriges civila beredskap. Länsstyrelserna får i uppdrag att förbättra förmågan att snabbt ställa i ordning skyddsrum, samtidigt som civilplikt inom bevakningsverksamhet utreds. För kommuner och regioner innebär beskeden ett ökat fokus på beredskap, personal och praktisk förmåga.

Beskeden presenterades den 7 september av minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin och justitieminister Gunnar Strömmer. Regeringen ger länsstyrelserna i uppdrag att stärka länens förmåga att snabbt kunna ställa i ordning skyddsrum vid höjd beredskap. Samtidigt får Polismyndigheten i uppdrag att föreslå hur ett system med civilplikt för bevakningsverksamhet kan utformas.

Från skyddsrum till faktisk beredskap

Det handlar alltså inte bara om att det finns skyddsrum. De ska också kunna göras användbara snabbt om situationen kräver det.

Länsstyrelserna ska därför bedöma den nuvarande förmågan och kartlägga vilken personal och kompetens som finns tillgänglig. De ska också ge stöd till kommuner och regioner som äger byggnader där det finns skyddsrum.

För kommuner och regioner blir frågor om bemanning, ansvarsfördelning och praktisk organisation därmed allt viktigare.

128 kommuner pekas ut som riskområden

Arbetet ska i första hand fokusera på skyddsrum i riskområden. Enligt regeringens besked omfattas 128 av Sveriges 290 kommuner av sådana områden.

Stockholms län får dessutom ett särskilt uppdrag att tillsammans med Stockholms stad genomföra en övning kring hur skyddsrum snabbt kan ställas i ordning. Erfarenheterna ska sedan kunna användas av andra kommuner och länsstyrelser.

Personal blir en central fråga

En av de mer intressanta delarna för kommuner och regioner är att kompetens och bemanning uttryckligen finns med i uppdraget.

Det innebär att beredskapsarbetet inte enbart handlar om lokaler, utrustning och planer. Organisationerna behöver också kunna identifiera vilka personer som ska kunna utföra uppgifterna, vilken kompetens som krävs och hur verksamheten ska organiseras vid höjd beredskap.

Civilplikt inom bevakning utreds

Regeringen ger samtidigt Polismyndigheten i uppdrag att analysera hur ett system med civilplikt inom bevakningsverksamhet skulle kunna utformas.

Utredningen ska bland annat titta på vilka befattningar som kan omfattas, vilka aktörer som ska ha bemanningsansvar och vilken utbildning som behövs. Bakgrunden är behovet av att kunna skydda kritisk infrastruktur och samhällsviktig verksamhet vid höjd beredskap och ytterst krig.

Beredskap blir mer konkret

För kommuner och regioner innebär gårdagens besked ytterligare ett steg mot en beredskap som ska fungera i praktiken.

Det räcker inte längre att ha planer på plats. Organisationerna behöver också veta vem som ska göra vad, vilken kompetens som krävs och hur snabbt verksamheten kan ställas om.

Skyddsrum, bemanning, utbildning och övning blir därmed delar av samma fråga: hur kommuner och regioner ska kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet och skydda befolkningen när förutsättningarna förändras snabbt.

Regeringens besked från den 7 september visar att den praktiska förmågan nu får allt större betydelse i uppbyggnaden av Sveriges civila försvar.