AI, cybersäkerhet och ekonomi sätter agendan för offentlig digitalisering

Artificiell intelligens, skärpta krav på cybersäkerhet och en ansträngd offentlig ekonomi hör till de frågor som just nu präglar digitaliseringen i kommuner, regioner och myndigheter. Samtidigt förändras regelverken och utvecklingen går snabbt, vilket ställer nya krav på både verksamheter och beslutsfattare.
Digitalisering har under många år varit en central del av utvecklingen i offentlig sektor. I dag omfattar arbetet betydligt fler områden än införandet av digitala tjänster och nya IT-system. AI, informationssäkerhet, molntjänster, datadelning och verksamhetsutveckling är några av de frågor som står högt på agendan hos många offentliga organisationer.
Samtidigt fortsätter utvecklingen av regelverk som påverkar hur offentlig sektor arbetar. Under 2024 trädde EU:s AI-förordning i kraft och börjar nu successivt tillämpas. Förordningen innehåller ett gemensamt regelverk för hur AI får utvecklas och användas inom EU, något som även berör offentliga verksamheter.
AI blir en del av verksamhetsutvecklingen
AI används redan inom flera delar av offentlig sektor, bland annat för att effektivisera administration, analysera information och ge stöd i olika typer av handläggning. Samtidigt väcker utvecklingen frågor om informationshantering, transparens, datakvalitet och juridiskt ansvar.
Myndigheten för digital förvaltning (Digg) lyfter återkommande fram vikten av att offentlig sektor bygger upp kompetens och förutsättningar för att kunna använda AI på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Parallellt pågår ett arbete inom många kommuner och myndigheter med att identifiera var tekniken kan skapa störst nytta.
Cybersäkerhet får ökad betydelse
Även cybersäkerhet har fått en mer framträdande roll. Ett förändrat säkerhetsläge och ökande cyberhot har gjort att skyddet av digital information och samhällsviktiga system prioriteras högre än tidigare.
Den kommande cybersäkerhetslagen, som genomför EU:s NIS2-direktiv i svensk lagstiftning, innebär skärpta krav på riskhantering, incidentrapportering och styrning för många offentliga verksamheter. För kommuner, regioner och myndigheter innebär det att frågor om informationssäkerhet blir en del av den strategiska ledningen och inte enbart en teknisk fråga.
Effektivisering under ekonomiska förutsättningar
Digitalisering sker samtidigt som många offentliga verksamheter arbetar med ansträngda budgetar. Investeringar i ny teknik behöver därför vägas mot krav på effektiv resursanvändning och långsiktigt hållbara lösningar.
Det har bidragit till ett ökat intresse för standardiserade system, återanvändning av lösningar och samverkan mellan offentliga organisationer. Genom att dela erfarenheter och bygga vidare på redan utvecklade arbetssätt kan utvecklingstakten öka samtidigt som kostnaderna begränsas.
Samverkan och kunskapsutbyte
Digital utveckling bygger i många fall på samarbete mellan kommuner, regioner, myndigheter, akademi och näringsliv. Praktiska erfarenheter från genomförda projekt, gemensamma standarder och dialog mellan beställare och leverantörer lyfts ofta fram som viktiga delar i den fortsatta utvecklingen.
Att sprida kunskap om fungerande arbetssätt och ta del av erfarenheter från andra organisationer är därför en återkommande del av offentlig sektors arbete med digitalisering.
Flera av dessa frågor kommer att behandlas under eFörvaltningsdagarna den 18-19 november på Nacka Strandsmässan i Stockholm. Programmet omfattar bland annat AI, cybersäkerhet, offentlig ekonomi, digital samverkan, molntjänster och verksamhetsutveckling. Bland de medverkande finns företrädare för bland annat SKR, FRA, Konjunkturinstitutet och Sambruk, liksom internationella experter inom cybersäkerhet som delar erfarenheter från andra europeiska länder.


