AI förändrar kompetenskraven

AI förändrar arbetsuppgifter, roller och beslutsprocesser i snabb takt. För organisationer innebär det inte bara behov av nya kunskaper, utan också ett behov av att tänka om kring hur kompetens utvecklas.

Traditionella utbildningsinsatser riskerar att hamna efter när arbetsuppgifter förändras från dag till dag. Därför behöver lärandet i högre grad bli en del av det dagliga arbetet.

Det menar Benjamin Laker, professor i ledarskap vid Henley Business School och internationellt uppmärksammad expert på ledarskap och framtidens arbetsliv.

Under det senaste decenniet har Laker bland annat uppmärksammat frågor som fyradagarsvecka, mötesfria dagar och så kallad job crafting – där medarbetare får större möjlighet att påverka hur arbetet utformas.

Nu riktar han fokus mot en annan utmaning: hur organisationer kan skapa förutsättningar för kontinuerligt lärande när arbetslivet förändras allt snabbare.

AI förändrar kraven på kompetens

När AI tar över vissa arbetsuppgifter och förändrar andra uppstår nya kompetensbehov. Det gör att organisationer inte alltid kan förlita sig på traditionella utbildningsprogram som planeras långt i förväg.

Enligt Laker handlar det i stället om att skapa arbetsmiljöer där medarbetare kan utvecklas samtidigt som arbetet utförs.

– Frågan är inte längre om organisationer erbjuder tillräckligt med lärande. Det är om de har utformat arbetet på ett sätt som hjälper människor att anpassa sig, experimentera, reflektera och förbättra sig varje dag, säger Benjamin Laker.

Han använder begreppet ”learning at the speed of work” – lärande i arbetets hastighet.

Det innebär att kompetensutveckling inte enbart behöver ske genom kurser och utbildningsdagar. En del av lärandet kan i stället ske när medarbetare löser nya problem, testar arbetssätt och får återkoppling i det dagliga arbetet.

Utbildning räcker inte alltid

Enligt Laker är det lätt att likställa tillgång till utbildning med lärande.

Organisationer kan investera i kurser, digitala utbildningsplattformar och omfattande innehåll. Men att en utbildning genomförs betyder inte automatiskt att nya kunskaper används i verksamheten.

Det avgörande är vad som händer efteråt.

Verkligt lärande behöver påverka hur människor arbetar, fattar beslut, samarbetar och löser problem.

– Sluta börja med kursen. Börja med arbetet, säger Laker.

Utgångspunkten bör därför vara verksamhetens behov. Vad behöver medarbetarna kunna göra annorlunda? Vilka beslut behöver bli bättre? Vilka kunskaper saknas för att verksamheten ska nå sina mål?

Först därefter blir frågan vilken utbildning eller annan kompetensutveckling som behövs.

Ledarskapet blir avgörande

Om lärandet ska bli en del av vardagen får ledarskapet en central betydelse.

Organisationer behöver skapa utrymme för reflektion, återkoppling och erfarenhetsutbyte. Medarbetare behöver också kunna testa nya arbetssätt och lära av sådant som inte fungerar.

Det ställer krav på chefer och ledare.

Laker menar att ledare behöver visa nyfikenhet och vara beredda att själva lära och ompröva. Det handlar inte om att alltid ha det rätta svaret, utan om att skapa en miljö där frågor och nya idéer får plats.

Samtidigt måste verksamheten fortsätta fungera och leverera resultat. Utmaningen blir därför att kombinera den dagliga verksamheten med kontinuerlig utveckling.

Nya kompetensbehov kräver nya arbetssätt

AI gör frågan om kompetensförsörjning ännu mer aktuell.

När arbetsuppgifter förändras behöver organisationer kunna upptäcka vilka kompetenser som blir viktiga framöver och ge medarbetare möjlighet att utveckla dem.

Det innebär också att kompetensutveckling inte enbart kan vara en fråga för HR- eller utbildningsfunktionen.

Det handlar om verksamhetsutveckling, ledarskap och organisationens förmåga att klara sitt uppdrag.

För kommuner, regioner och myndigheter är frågan särskilt relevant. Offentlig sektor behöver samtidigt hantera digitalisering, kompetensbrist, förändrade arbetssätt och krav på effektivisering.

Då blir förmågan att utveckla kompetensen löpande en viktig del av verksamhetens långsiktiga kapacitet.

Lärande blir en del av verksamhetsutvecklingen

Gränsen mellan arbete och lärande blir därmed mindre tydlig.

Att sätta sig in i ett nytt regelverk, testa ett nytt digitalt verktyg, lösa ett problem på ett nytt sätt eller få återkoppling på ett beslut kan vara en del av samma lärandeprocess.

Det förändrar också synen på vad en lärande organisation är.

Frågan är inte bara hur många utbildningar som genomförs eller hur många timmar medarbetarna tillbringar i olika utbildningsinsatser. Minst lika viktigt är om organisationen tar tillvara erfarenheter och omsätter nya kunskaper i praktiken.

För verksamheter där förutsättningarna förändras snabbt kan det bli en allt viktigare konkurrens- och kompetensfördel.

Hur AI och framtidens arbetsliv påverkar kompetens, ledarskap och organisation är också en av frågorna som tas upp på Learning Conference den  16 – 17 september 2026, House of People, Stockholm.

Benjamin Laker är huvudtalare på konferensen och kommer att utveckla sitt resonemang om lärande i arbetets hastighet och om hur AI förändrar synen på mänsklig förmåga.

– AI tvingar alla organisationer att fråga sig vad mänsklig förmåga egentligen är till för, säger Laker.

På konferensen diskuteras bland annat hur organisationer kan skapa bättre förutsättningar för lärande och kompetensutveckling när förändringstakten ökar.