Offentlig sektor tar nästa steg med AI
AI är på väg att bli en del av den ordinarie offentliga verksamheten. En ny nordisk kartläggning visar att ungefär en tredjedel av de dokumenterade AI-initiativen inom hälso- och sjukvården redan är i rutinmässig drift. Samtidigt testas AI för helt nya typer av offentliga tjänster.
AI har länge omgetts av pilotprojekt, testmiljöer och framtidsvisioner inom offentlig sektor. Nu börjar bilden förändras.
En ny nordisk kartläggning, som presenteras den 26 augusti, visar att ungefär en tredjedel av de kartlagda AI-initiativen inom hälso- och sjukvården redan är i rutinmässig drift. Kartläggningen beskrivs som den första storskaliga insamlingen av AI-initiativ inom nordisk hälso- och sjukvård.
Användningen sträcker sig från klinisk vård och diagnostik till administrativt stöd och prevention. Exempel är bland annat bildanalys, taligenkänning och automatiserad övervakning.
Det betyder att diskussionen om AI i offentlig sektor håller på att byta karaktär.
Frågan är inte längre bara vad AI skulle kunna användas till. I allt högre grad handlar den om hur lösningar som fungerar ska införas, skalas upp och bli en del av den ordinarie verksamheten.
En tredjedel är redan i drift
Den nordiska kartläggningen visar att ungefär en tredjedel av de dokumenterade AI-initiativen inom hälso- och sjukvården redan används i rutinmässig verksamhet.
Det största användningsområdet är klinisk vård och diagnostik, följt av bland annat administrativt stöd. Kartläggningen visar också skillnader mellan de nordiska länderna när det gäller hur långt olika AI-lösningar har kommit.
Exempelvis används vissa lösningar inom strokediagnostik och bröstcancerscreening redan i daglig verksamhet, medan andra fortfarande befinner sig i tidigare utvecklingsfaser.
Nu kommer nästa utmaning
Att få fram en fungerande AI-pilot är en sak. Att göra tekniken till en stabil del av verksamheten är något helt annat.
När AI går från projekt till ordinarie drift ökar kraven på bland annat informationssäkerhet, datahantering, kompetens, integration med befintliga system och långsiktig förvaltning.
Det gäller också att kunna bedöma vilka lösningar som faktiskt ger nytta och vilka som bör skalas upp.
För regioner och andra offentliga organisationer innebär utvecklingen därför att AI-frågan i allt högre grad blir en verksamhetsfråga – inte bara en teknikfråga.
Det påverkar också leverantörsmarknaden. En lösning som fungerar i ett avgränsat pilotprojekt behöver kunna hantera betydligt större krav när den ska användas dagligen och i större skala.
AI möter medborgaren
Utvecklingen stannar inte inom vården.
Inom det nordiska samarbetet Nordic DigiGov Lab testas bland annat en AI-baserad offentlig serviceassistent som ska hjälpa människor genom komplicerade livshändelser, exempelvis vid dödsfall och arv.
Tanken är att tjänsten ska kunna tolka användarens frågor tillsammans med juridiska regelverk och ge individanpassad vägledning.
Det visar hur AI kan få en helt annan roll i offentlig sektor: från ett internt verktyg för effektivisering till en del av själva mötet mellan medborgaren och det offentliga.
Samtidigt uppstår nya frågor. Vem ansvarar om AI ger felaktig information? Hur säkerställs transparens och kvalitet? Och hur kan myndigheter och andra offentliga aktörer följa upp att tjänsterna fungerar som de ska?
Från test till verklig verksamhet
Den nordiska utvecklingen pekar mot en ny fas där fokus flyttas från experiment till implementering.
För offentlig sektor handlar det om att identifiera vilka lösningar som faktiskt skapar nytta och sedan skapa förutsättningar för att använda dem på ett säkert, hållbart och kostnadseffektivt sätt.
För leverantörsmarknaden innebär utvecklingen samtidigt nya möjligheter. När fler offentliga verksamheter går från pilotprojekt till permanent användning ökar behovet av lösningar som fungerar i verklig drift.
AI-frågan i offentlig sektor är därmed på väg in i nästa fas:
Från ”kan vi använda AI?” till ”hur får vi AI att fungera i stor skala?”
Källor: Nordic AI Health Map/AI Sweden och Nordic DigiGov Lab/Digg.