AI utmanar offentlighetsprincipen
Myndigheternas användning av AI och externa molntjänster ska granskas ur ett offentlighetsperspektiv. En särskild utredare ska nu analysera hur reglerna om allmänna handlingar ska tillämpas när offentlig verksamhet använder AI.
AI används i allt större utsträckning inom offentlig förvaltning. Tekniken kan bland annat användas för att hantera och bearbeta information, analysera stora datamängder och ge stöd i olika delar av verksamheten.
Samtidigt kan AI och molntjänster förändra hur myndigheternas information hanteras. Regeringen har därför beslutat att tillsätta en särskild utredning om hur offentlighetsprincipen ska tillämpas när myndigheter använder AI-verktyg och externa molntjänster.
När är information en allmän handling?
En central fråga för utredningen är i vilken utsträckning information som genereras eller lagras genom AI-verktyg och externa molntjänster ska anses vara allmänna handlingar.
Utredaren ska också analysera hur användningen av AI påverkar allmänhetens tillgång till allmänna handlingar.
En handling kan enligt de grundläggande reglerna vara allmän om den förvaras hos en myndighet och har kommit in till eller upprättats hos myndigheten.
När information hanteras genom externa tekniska tjänster kan det däremot uppstå frågor om hur reglerna ska tillämpas.
Molntjänster har redan prövats
Det finns redan rättspraxis om handlingar som hanteras i externa molntjänster.
Högsta förvaltningsdomstolen har i HFD 2024 not. 6 prövat frågan om en handling som lagrats i en extern molntjänst blev en allmän handling. Målet gällde Riksrevisionens användning av en molntjänst.
Avgörandet visar att frågan om extern lagring måste bedömas utifrån reglerna om bland annat teknisk bearbetning och lagring.
Den nya utredningen ska nu analysera hur regelverket ska tillämpas även när AI används.
Ska regelverket ge utrymme för AI?
Utredningen ska inte bara undersöka vad som gäller enligt dagens regler.
Utredaren ska också bedöma om det befintliga regelverket ger myndigheterna ändamålsenliga förutsättningar att använda AI och externa molntjänster, eller om reglerna kan innebära begränsningar för användningen av tekniken.
Det ingår även i uppdraget att analysera hur användningen av AI-verktyg och molntjänster kan utvecklas inom den offentliga förvaltningen och vilka konsekvenser en sådan utveckling kan få för offentlighetsprincipens tillämpning.
Staten satsar på AI
Utredningen kommer samtidigt när staten arbetar aktivt med att öka användningen av AI.
I december 2025 gav regeringen över 100 myndigheter uppdrag kopplade till data och AI. Uppdragen innebär bland annat att myndigheterna ska redovisa hur de kan öka sin förmåga att använda AI och ny teknik genom datadrivet arbete.
Den ökade användningen av tekniken gör frågan om hur offentlighetsprincipen ska tillämpas allt mer aktuell för den offentliga förvaltningen.
Utredning klar 2027
Till särskild utredare har regeringen utsett Lisa Englund Krafft.
Utredningen ska bland annat inhämta synpunkter från berörda myndigheter samt från ett representativt urval av kommuner och regioner.
Uppdraget ska redovisas senast den 15 november 2027.
Utredningen ska därmed ge regeringen ett underlag för hur reglerna om offentlighet och allmänna handlingar ska tillämpas i en offentlig förvaltning där AI och externa digitala tjänster får en allt större roll.
Källor: Regeringen , Högsta förvaltningsdomstolen