Allvarliga brister i Estlands försvarsupphandlingar
Allvarliga brister i avtalshantering, uppföljning och kontroll av offentliga tillgångar har upptäckts inom Estlands försvarssektor. Kritiken har nu fått politiska konsekvenser. Försvarsminister Hanno Pevkur avgår – samtidigt som en uppmärksammad ammunitionaffär på 70 miljoner euro utreds.
Det började med en granskning av Estlands försvarssektor. Den 28 augusti presenterade landets riksrevision, Riigikontroll, resultatet av en revision av statens årsredovisning. Slutsatsen var skarp: inom försvarsministeriets ansvarsområde finns fortsatta och allvarliga brister som ökar risken för att statens pengar och tillgångar missbrukas.
Revisionen pekar bland annat på brister i avtalshantering, uppföljning av avtal och deras genomförande samt kontrollen av att varor levereras, motsvarar kraven och registreras korrekt. Problemen blir särskilt uppmärksammade mot bakgrund av Estlands snabbt växande försvarsbudget.
70 miljoner euro i förskott
En av de affärer som hamnat i fokus gäller ammunition som skulle levereras till Ukraina.
Estland betalade omkring 70 miljoner euro i förskott till ett företag för artillerigranater. Enligt den estniska public service-kanalen ERR hade företaget ingen tidigare erfarenhet av att producera den aktuella ammunitionen och leveransen uteblev. Estland har nu tagit tvisten vidare till domstol.
Affären har väckt frågor om hur leverantören kontrollerades, hur avtalet följdes upp och hur stora förskottsbetalningar kunde genomföras innan leveransen var säkerställd.
Samtidigt är det viktigt att skilja den uppmärksammade ammunitionaffären från den bredare revisionskritiken. Riksrevisionens rapport omfattar flera problem inom försvarsministeriets ansvarsområde och handlar bland annat om ekonomistyrning, tillgångsredovisning och avtalsuppföljning.
Brister trots tidigare kritik
Enligt Riigikontroll är problemen inte nya. Brister i hanteringen av statliga tillgångar och avtal har uppmärksammats tidigare, men flera av problemen kvarstår.
Revisionen pekar bland annat på att det finns brister i kontrollen av om inköpta varor faktiskt har kommit fram, om de uppfyller avtalade krav och om de har bokförts korrekt. Myndigheten konstaterar att detta innebär en ökad risk för att statens egendom och pengar hanteras felaktigt.
Det är särskilt anmärkningsvärt i en sektor där inköpen ökar kraftigt och där behovet av snabb tillgång till materiel ställs mot kraven på kontroll och ekonomisk styrning.
Försvarsministern tar politiskt ansvar
Kritiken har nu fått politiska konsekvenser.
Försvarsminister Hanno Pevkur meddelade den 2 september att han avgår och hänvisade till den allvarliga kritik som riktats mot försvarsmaktens och Center for Defence Investments verksamhet. Han har samtidigt sagt att han inte själv bär personlig skuld för de aktuella bristerna, men att han som minister måste ta det politiska ansvaret.
Estlands premiärminister har samtidigt sagt att ministern inte bär personligt ansvar för de ifrågasatta affärerna, men att det står honom fritt att ta politiskt ansvar.
Parallellt har Estlands åklagarmyndighet inlett en utredning av försvarsministeriets ekonomi efter den kritik som kommit fram i flera rapporter.
När kontrollen ska hålla jämna steg med inköpen
Fallet i Estland illustrerar en utmaning som blir allt mer aktuell i takt med att Europas försvars- och beredskapsinvesteringar ökar: hur kombineras behovet av snabba inköp med tillräcklig kontroll?
Stora och komplexa upphandlingar kan kräva snabbhet och flexibilitet. Men leverantörskontroll, avtalsuppföljning och kontroll av levererade varor är fortfarande avgörande – inte minst när stora belopp betalas i förskott.
I Estland har bristerna nu lett till både politiskt ansvar och rättsliga åtgärder. Frågan är samtidigt större än den enskilda ammunitionaffären: Hur säkerställs att offentliga inköp är möjliga att följa upp – även när tempot är högt och verksamheten är säkerhetskritisk?
Källor: Estlands riksrevision (Riigikontroll), Estlands parlament (Riigikogu) och ERR.