Digitalisering kräver mer än ny teknik

Digitalisering handlar inte längre bara om nya e-tjänster och effektivare processer. Säkerhet, ekonomi, geopolitik och nya regelverk påverkar allt mer hur digital utveckling kan genomföras – och vilka beslut som behöver fattas.

Under många år har digitaliseringen handlat om att effektivisera verksamheter, digitalisera service och göra det enklare för medborgare och företag att få kontakt med det offentliga.

Nu förändras förutsättningarna.

Digitala lösningar ska inte bara fungera och vara enkla att använda. De ska också vara säkra, följa nya regler och fungera när omvärlden förändras. Samtidigt behöver investeringarna ge nytta och rymmas inom verksamheternas ekonomiska ramar.

Det gör digitalisering till en allt tydligare verksamhetsfråga – inte bara en IT-fråga.

När tekniken ska ge verklig nytta

En digital investering behöver lösa ett problem eller utveckla verksamheten. Det räcker inte att tekniken fungerar.

Det kräver samarbete mellan IT, verksamhetsutveckling och ledning. I många fall behöver även ekonomi, juridik och säkerhet komma in tidigare i processen.

Samtidigt ökar beroendet av externa leverantörer för system, molntjänster, säkerhetslösningar och digitala plattformar.

Därför blir dialogen mellan beställare och leverantör viktig.

Det handlar om att förstå vilken lösning som passar verksamhetens behov, vilka risker den innebär och hur den ska fungera och utvecklas över tid.

Cybersäkerhet blir en ledningsfråga

När allt fler verksamheter är beroende av digitala system ökar också konsekvenserna av ett cyberangrepp eller en större störning.

Ett avbrott kan påverka betydligt mer än IT-funktionen. Det kan få följder för verksamheter och tjänster som människor är beroende av varje dag.

Cybersäkerhet blir därför allt mer en fråga för hela organisationen.

På eFörvaltningsdagarna kommer Mathias Antonsson, chef för strategisk analys vid FRA, att ta upp kommunernas säkerhetsarbete och den växande hotbilden mot bland annat digitala och samhällsviktiga system.

Samtidigt förändras reglerna på området. Nya europeiska krav innebär att organisationer behöver förstå både vad som gäller och hur kraven ska omsättas i praktiken.

Från nya regler till praktiskt arbete

Det är en sak att följa ny lagstiftning. En annan är att få den att fungera i vardagen.

EU:s regler inom informations- och cybersäkerhet ställer nya krav på organisationer och leverantörer. Men lagstiftningen ger inte alltid svaret på hur arbetet ska bedrivas i praktiken.

Här kan standarder bidra genom att konkretisera kraven och ge stöd för arbetssätt, rutiner och tekniska lösningar.

Elisabet Spross, chef för informationsteknik och ledningssystem vid Svenska institutet för standarder, kommer tillsammans med Erik Blandin, jurist och informationssäkerhetsspecialist, att belysa hur lagstiftning och standarder hänger ihop – och hur juridiska krav kan omsättas i praktiken.

För den som planerar nya system och tjänster blir det därför allt viktigare att tänka på säkerhet och regelefterlevnad redan från början.

Ekonomin påverkar digitala beslut

Den digitala utvecklingen sker samtidigt som ekonomin sätter tydliga ramar.

Alla behov kan inte prioriteras samtidigt. Det gör frågan om nytta allt viktigare.

Vilka investeringar ger störst effekt? Vilka system är mest kritiska? Vad behöver moderniseras nu och vad kan vänta?

Digitalisering blir därmed också en ekonomisk fråga.

Albin Kainelainen, generaldirektör för Konjunkturinstitutet, kommer att ge en bild av det ekonomiska läget och framtidsutsikterna för Sverige och välfärdsorganisationerna.

Det handlar inte bara om kostnaden för att införa en ny lösning, utan också om vad den kostar att förvalta, säkra och utveckla under många år.

En förändrad omvärld påverkar tekniken

Även geopolitiken har kommit närmare den digitala verksamheten.

Beroenden av teknik, molntjänster och leverantörer från andra länder kan få betydelse för både säkerhet och beredskap. Samtidigt ökar hoten mot digital infrastruktur och samhällsviktiga verksamheter.

Det gör att frågor som tidigare kunde hanteras var för sig nu hänger ihop.

Vilken teknik ska användas? Vem är organisationen beroende av? Hur skyddas informationen? Vad händer om en tjänst slutar fungera? Och hur snabbt kan verksamheten komma igång igen?

Sverige kan lära av andra

Alla länder har inte valt samma väg i den digitala utvecklingen.

Estland har under lång tid arbetat med digital offentlig förvaltning och cybersäkerhet. Landets erfarenheter kan ge perspektiv på hur digitalisering, säkerhet och samarbete kan utvecklas tillsammans.

För Sverige handlar det inte om att kopiera en annan modell rakt av. Men erfarenheter från andra europeiska länder kan ge nya perspektiv på vilka arbetssätt som kan fungera även här.

Heli Tiirmaa-Klaar, tidigare chef för cyberdiplomati vid Estlands utrikesministerium och ordförande för Global Cyber Alliance, kommer att ge ett europeiskt perspektiv på cybersäkerhet och dela erfarenheter från Estland och det internationella cybersäkerhetsarbetet.

Digitalisering kräver helhetssyn

Digitalisering handlar allt mindre om vilket system som ska införas och allt mer om hur verksamheten ska fungera i en digital värld.

Det kräver samarbete mellan kompetenser som tidigare ofta arbetat var för sig. Det kräver också en nära dialog mellan beställare och leverantörer.

När teknik, säkerhet, ekonomi, juridik och verksamhetsutveckling hänger ihop blir det allt viktigare att också fatta besluten utifrån en helhet.

Det här är några av frågorna som kommer att lyftas på eFörvaltningsdagarna den 18–19 november 2026 på Nacka Strandsmässan i Stockholm. Läs mer >>