Fibernätet är mer än bredband – en strategisk fråga för allmännyttan

Digital uppkoppling har gått från att vara en bekvämlighet till att bli en grundläggande del av människors vardag. Vi arbetar, studerar, kommunicerar och använder samhällstjänster digitalt. Samtidigt blir våra fastigheter allt mer uppkopplade.

För kommunala bostadsbolag behöver fibernätet därför betraktas som mer än en teknisk lösning för internet och tv. Det är en infrastruktur som kostar pengar att bygga, driva och underhålla, men som också har ett ekonomiskt och strategiskt värde.

Frågan är hur detta värde ska användas.

Ronneby visar frågans olika perspektiv

Ronneby är ett bra exempel på den struktur som finns i många kommuner. Ronneby Miljö & Teknik beskriver kommunens fibernät som ett öppet nät där användarna kan välja mellan flera leverantörer av internet, tv, telefoni och andra bredbandstjänster samt jämföra bland annat utbud, priser och hastigheter. 

För hyresgästen är nyttan konkret. Det handlar om stabil uppkoppling, rimliga priser, ett attraktivt utbud och möjlighet att välja tjänster efter de egna behoven.

För bostadsbolaget finns ytterligare ett perspektiv. Fiberinfrastrukturen har byggts och betalats och därefter ska den förvaltas. Nät behöver repareras, dokumentation hållas aktuell och infrastrukturen förr eller senare förnyas. Det innebär löpande kostnader.

Samtidigt får den kommunikationsoperatör som ges tillgång till nätet också tillgång till ett samlat bestånd av potentiella kunder.

Det finns alltså ett värde både i infrastrukturen och i tillgången till bostadsbeståndet.

Nätet kan bidra till att bära sina egna kostnader

Om bostadsbolaget har investerat i den passiva infrastrukturen och dessutom bär kostnader för drift, underhåll och framtida reinvesteringar finns det anledning att ställa frågan vilken ersättning en operatör bör lämna för att använda nätet.

En sådan ersättning kan bidra till att finansiera den infrastruktur som den kommersiella bredbandsaffären är beroende av.

Men det innebär inte att högsta möjliga ersättning behöver vara den bästa affären.

Ett kommunalt bostadsbolag med ett stort antal lägenheter representerar också en betydande marknad. Vår erfarenhet från denna bransch är att den positionen kan användas för att skapa attraktiva priser, ett bättre tjänsteutbud och bra villkor för hyresgästerna.

En del av värdet kan alltså användas för att täcka bostadsbolagets kostnader för infrastrukturen. En annan del kan komma hyresgästerna till godo.

Ekonomisk nytta och hyresgästnytta behöver inte vara motsatser.

Konkurrensutsättning ger möjlighet att pröva affären

På många håll har kommunala bostadsbolag historiskt tecknat avtal direkt med kommunala stadsnätsbolag. Gemensamt kommunalt ägande innebär emellertid inte automatiskt att sådana avtal kan ingås utan konkurrensutsättning.

Frågan har redan prövats rättsligt. I det så kallade Halmstadsmålet godtog domstolen inte argumenten om intern upphandling enligt Teckal-reglerna eller teleundantaget för de aktuella kommunikationsoperatörs- och serviceavtalen. Kammarrätten i Göteborg avslog bostadsbolagets överklagande i mål 4018-22.

För kommunala bostadsbolag finns därför anledning att granska motsvarande äldre upplägg i stället för att utgå från att en direkt relation med det kommunala stadsnätet kan fortsätta oförändrad.

Men konkurrensutsättning bör inte bara ses som ett juridiskt krav. Den fyller också en viktig affärsmässig funktion.

Om marknaden aldrig har fått lämna alternativa erbjudanden, hur vet bostadsbolaget då att ersättningen, ansvarsfördelningen och hyresgästernas villkor faktiskt är konkurrenskraftiga?

Genom konkurrensutsättning går det att pröva både vad marknaden är beredd att betala för tillgången till infrastrukturen och vilka priser, tjänster och övriga villkor som kan erbjudas hyresgästerna.

Ett attraktivt avtal måste bedömas från två håll

Detta är särskilt viktigt för allmännyttan.

Ett avtal där bostadsbolaget får hög ersättning är inte nödvändigtvis bra om kostnaden i slutänden övervältras på hyresgästerna genom höga bredbandspriser. Men ett avtal där bostadsbolaget får låg eller ingen ersättning är inte heller automatiskt fördelaktigt för hyresgästerna.

Frågan måste bedömas från båda håll.

Vad får bostadsbolaget tillbaka för den infrastruktur som det har finansierat och fortsätter att bära kostnader för?

Och vad får hyresgästerna i form av pris, utbud, kvalitet och valfrihet?

Det är det samlade utfallet som bör vara intressant.

För allmännyttan finns här en möjlighet att använda sin storlek. Ett större bestånd innebär många potentiella slutkunder, vilket skapar en förhandlingsposition som den enskilda hyresgästen aldrig kan få på egen hand.

Morgondagens fibernät handlar om mer än internet

Det finns dessutom anledning att blicka längre fram.

Digital uppkoppling är redan en förutsättning för arbete, utbildning, myndighetskontakter och kommunikation. Men fastigheternas digitala infrastruktur får också betydelse för fastighetsstyrning, energioptimering, säkerhet och andra uppkopplade funktioner.

På längre sikt kan fler digitala tjänster inom exempelvis omsorg, trygghet och andra samhällsviktiga funktioner behöva nå människor i deras bostäder.

Det innebär att dagens beslut kring fibernätet kan påverka bostadsbolagets handlingsutrymme långt framöver. Det som i dag framför allt används för bredband och tv kan i morgon vara infrastruktur för samhällsviktiga funktioner i människors hem.

Därför behöver långsiktiga avtal också hantera rådigheten över nätet.

Bostadsbolaget behöver säkerställa att dagens affär inte begränsar möjligheten att använda och utveckla infrastrukturen när nya behov uppstår.

Från kostnad till strategisk tillgång

Allmännyttans fibernät bör därför varken betraktas som en ren kostnad eller som en intäktskälla som ska maximeras.

Det är en strategisk tillgång.

En genomtänkt konkurrensutsättning kan bidra till kostnaderna för drift, underhåll och framtida reinvesteringar och samtidigt använda bostadsbolagets samlade marknadsposition för att skapa attraktiva priser och tjänster för hyresgästerna.

Samtidigt behöver bostadsbolaget behålla den rådighet som krävs för en framtid där den digitala infrastrukturen får en allt större betydelse för både fastigheten, boendet och samhällets tjänster.

Frågan är därför inte bara vem som ska driva nätet.

Den viktigare frågan är:

Hur använder vi värdet i nätet för att finansiera infrastrukturen, skapa bättre villkor för hyresgästerna och samtidigt rusta våra fastigheter för framtidens digitala samhälle?

/ Anna Sverresdotter och Paula Hägg, Colligio