Miljoner att spara på matsvinnet

Kommunerna kan minska både sina kostnader och sin klimatpåverkan genom att förändra sina livsmedelsinköp. En ny studie visar att minskat matsvinn kan ge miljonbesparingar, samtidigt som forskarna ifrågasätter om dagens hållbarhetsmål alltid leder till störst miljönytta.
Varje dag serveras tusentals måltider i svenska skolor, förskolor och äldreboenden. För kommunerna handlar det om stora inköp där ekonomi, näringsinnehåll och miljökrav ska gå ihop.
Men hur mycket skulle kommunerna kunna spara genom att förändra vad de köper in och minska mängden mat som slängs?
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH har undersökt frågan med Östersunds kommuns livsmedelsinköp som utgångspunkt. Resultaten visar att det finns åtgärder som kan ge både miljövinster och ekonomiska besparingar.
Samtidigt visar studien att de hållbarhetsmål som är enklast att mäta inte alltid ger störst miljöeffekt.
Miljoner att spara på maten som slängs
Enligt forskarnas beräkningar skulle en halvering av matsvinnet kunna minska klimatpåverkan med omkring nio procent och samtidigt sänka kommunens årliga kostnader med cirka 3,3 miljoner kronor.
Det handlar alltså inte om att köpa dyrare livsmedel eller införa nya miljökrav, utan om att bättre ta till vara den mat som redan köps in.
Besparingarna är beräknade utifrån förhållandena i Östersunds kommun och kan inte direkt överföras till andra kommuner. Men resultaten visar vilken ekonomisk betydelse matsvinnet kan ha för den offentliga måltidsverksamheten.
Vad ger störst miljönytta?
Ekologiska och lokalproducerade livsmedel har länge varit en del av kommunernas hållbarhetsarbete. Men om målet är att minska klimatpåverkan visar studien att andra förändringar kan ge större effekt.
Att minska mängden nötkött i måltiderna är en sådan åtgärd.
I ett av forskarnas scenarier minskade klimatpåverkan med omkring 16 procent när nötkött ersattes med lokalproducerat viltkött.
Studien visar också att livsmedlens miljöpåverkan till stor del uppstår under produktionen. Hur maten produceras och vilka livsmedel som väljs kan därför ha större betydelse för klimatet än hur långt maten transporteras.
Det innebär inte att ekologiskt eller lokalproducerat saknar värde. Ekologisk produktion kan bidra till andra miljömål, medan lokal livsmedelsproduktion kan vara betydelsefull för regional utveckling och försörjningsberedskap.
Men resultaten visar att olika hållbarhetsmål inte alltid leder till samma miljöeffekter.
När hållbarhetskraven inte berättar hela sanningen
För kommunernas upphandlare väcker studien en intressant fråga: Vad är det egentligen som ska mätas när hållbarhetsmålen följs upp?
Att redovisa hur stor andel av livsmedelsinköpen som är ekologiska eller lokalproducerade är relativt enkelt. Däremot säger andelarna inte nödvändigtvis hur mycket klimatpåverkan eller annan miljöbelastning faktiskt har minskat.
Forskarna lyfter därför behovet av att i större utsträckning fokusera på de miljöresultat som kommunerna vill uppnå, snarare än enbart på hur stor andel av inköpen som uppfyller vissa kriterier.
Det kan innebära att kommunerna behöver se över både vilka hållbarhetskrav som ställs vid upphandling och hur effekterna av inköpen följs upp.
En fråga om både inköp och ekonomi
Studien omfattar elva olika miljöpåverkanskategorier och visar att en åtgärd som är positiv ur klimatsynpunkt inte automatiskt ger bäst resultat inom andra miljöområden.
För kommunerna handlar det därför om att väga samman flera mål när livsmedelsinköpen planeras och följs upp.
Samtidigt visar resultaten att en del av hållbarhetsarbetet kan börja långt innan nästa upphandling genomförs.
Hur mycket mat som beställs, vad som serveras och hur mycket som faktiskt äts upp påverkar både kommunens kostnader och måltidernas miljöavtryck.
För en kommun som vill minska klimatpåverkan utan att öka utgifterna kan det alltså finnas anledning att börja med en enkel fråga: Hur mycket av maten vi redan betalar för hamnar i soporna?
Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH.


