Norden samarbetar för smartare offentliga inköp

Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island ska samarbeta närmare kring offentliga inköp. Ett nytt nordiskt nätverk har nu etablerats med frågor som effektivitet, kostnadsbesparingar, resiliens och försörjningstrygghet på agendan.

Den 21–22 september samlades representanter från samtliga nordiska länder i Stockholm för det första mötet inom Nordic Procurement Network.

Nätverket är ett initiativ från Upphandlingsmyndigheten och ska öka utbytet och samverkan mellan myndigheter som arbetar med upphandling och inköp i de nordiska länderna.

Redan vid det första mötet stod flera stora frågor på dagordningen: effektivitet, produktivitet och kostnadsbesparingar, men också resiliens, försörjningstrygghet och beredskap.

– Detta är områden som samtliga nordiska länder på olika sätt arbetar med och vi ser stor potential av att lära av varandra. Som relativt små länder med begränsade resurser är det relevant att diskutera hur vi kan göra mer och bättre tillsammans, säger Anja Clausin, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten.

Från erfarenhetsutbyte till närmare samarbete

Nordic Procurement Network innebär inte att de nordiska länderna nu ska börja genomföra gemensamma upphandlingar. Det uttalade syftet är i nuläget att öka utbytet och samarbetet mellan de upphandlingsrelaterade myndigheterna.

Men frågorna som nätverket samlas kring är centrala för alla de nordiska länderna. Hur kan offentliga inköp bli effektivare? Hur kan kostnader minska? Och hur kan inköpen bidra till större motståndskraft och säkrare försörjning?

Här finns också erfarenheter att dela över landsgränserna. Länderna arbetar med liknande utmaningar, samtidigt som lösningar och arbetssätt kan skilja sig åt.

Ett andra möte inom Nordic Procurement Network planeras till nästa år i Norge.

Beredskap får större betydelse

Det nya nätverket etableras samtidigt som de nordiska länderna fördjupar sitt samarbete inom försörjningsberedskap.

Den 2 september undertecknade de nordiska länderna en gemensam deklaration om försörjningsberedskap. Målet är att utveckla en mer samordnad och motståndskraftig nordisk beredskap för att produktion, logistik, distribution och handel ska kunna fungera även vid allvarliga störningar och kriser.

Regeringen konstaterar att de nordiska länderna tillsammans har en starkare förmåga att säkerställa tillgången till nödvändiga varor och tjänster vid fredstida kriser, säkerhetspolitiska krissituationer och ytterst krig.

Det gör också inköpsfrågorna strategiskt viktiga. Tillgången till varor och tjänster, leveranskedjor och beroenden av olika marknader får större betydelse när offentlig sektor planerar för en mer osäker omvärld.

Vad kan samarbetet betyda för leverantörerna?

För leverantörer innebär Nordic Procurement Network inte i sig att en ny gemensam nordisk offentlig marknad skapas. Upphandlingsregler, nationella förutsättningar och enskilda upphandlingar finns kvar.

Däremot kan ett större erfarenhetsutbyte mellan länderna på sikt få betydelse för hur offentliga inköp utvecklas.

Om myndigheter i flera nordiska länder arbetar med liknande frågor kring exempelvis effektivitet, beredskap och försörjningstrygghet kan erfarenheter från ett land bli relevanta även i ett annat.

För företag som redan säljer till offentlig sektor blir det därför intressant att följa hur samarbetet utvecklas och vilka frågor som länderna väljer att arbeta vidare med.

Norden vill göra mer tillsammans

Det är ännu för tidigt att säga vilka konkreta resultat Nordic Procurement Network kommer att leda till. Upphandlingsmyndigheten har hittills inte meddelat några planer på gemensamma nordiska upphandlingar inom ramen för nätverket.

Det som däremot står klart är att offentlig upphandling och inköp nu får en tydligare plats i det nordiska samarbetet.

När effektivitet och kostnadsbesparingar kopplas samman med försörjningstrygghet och beredskap blir inköpsfrågorna en del av en större diskussion om hur de nordiska länderna kan använda sina resurser bättre.

Nästa steg tas i Norge nästa år. Då fortsätter arbetet med frågan som låg bakom det första mötet: hur de nordiska länderna kan göra mer – och bättre – tillsammans.

 

Källor: Upphandlingsmyndigheten, Regeringskansliet