Norden prövar nya vägar för den offentliga marknaden

Offentlig upphandling är under förändring i Norden. Finland vill öka konkurrensen genom att få fler företag att lämna anbud. Norge förenklar regelverket för mindre inköp och ger samtidigt säkerhets- och beredskapshänsyn en tydligare plats i lagstiftningen. För svenska beslutsfattare är utvecklingen intressant – inte minst eftersom flera av frågorna redan diskuteras i Sverige.

Offentlig upphandling omsätter årligen hundratals miljarder kronor i de nordiska länderna och spelar en allt större roll för konkurrenskraft, innovation och samhällsutveckling. Samtidigt brottas länderna med liknande utmaningar: begränsad konkurrens, ökande regelkrav och ett förändrat säkerhetsläge.

Det har lett till att flera regeringar nu reformerar sina nationella regelverk – men på olika sätt.

I Finland har regeringen valt att rikta in reformen mot konkurrensen. Bakgrunden är att alltför många offentliga upphandlingar endast lockar ett eller ett fåtal anbud. De nya reglerna syftar därför till att sänka trösklarna för små och medelstora företag, bland annat genom att uppmuntra en uppdelning av större kontrakt och genom nya regler för upphandlingar där konkurrensen uteblir.

Norge har valt en annan inriktning. Där handlar reformen i första hand om att minska den administrativa belastningen för upphandlande myndigheter. Från den 1 juli höjdes det nationella tröskelvärdet från 100 000 till 500 000 norska kronor, vilket innebär att mindre inköp får ett enklare regelverk. Samtidigt har den norska regeringen fört in säkerhets- och beredskapshänsyn i upphandlingslagens syftesbestämmelse, ett uttryck för att offentliga inköp i allt högre grad ses som en del av samhällets motståndskraft.

För svenska upphandlande myndigheter finns inga direkta rättsliga konsekvenser av reformerna. Däremot ger de en tydlig bild av hur våra närmaste grannländer prioriterar när de utvecklar sina upphandlingssystem. Medan Finland sätter konkurrensen i centrum och Norge fokuserar på förenkling och säkerhet pågår även i Sverige ett omfattande utvecklingsarbete med bland annat nya regler om registerkontroll, överföringen av Diggs e-handelsuppdrag till Upphandlingsmyndigheten och flera statliga utredningar om framtidens offentliga affärer.

Gemensamt för de nordiska länderna är att offentlig upphandling inte längre enbart ses som ett administrativt regelverk. Den används i allt större utsträckning som ett strategiskt verktyg för att stärka konkurrenskraft, effektivitet och samhällsberedskap. Hur de olika reformerna faller ut kommer sannolikt att följas med intresse även utanför respektive lands gränser.

Källor: Finlands regering (Statsrådet): Reform av upphandlingslagen, Norges regering: Ändringar i anskaffelsesloven och anskaffelsesforskriften, ikraftträdande 1 juli 2026, DFØ – Direktoratet for forvaltning og økonomistyring, Lovdata