Nu ska staten granskas på nytt
Vilka statliga verksamheter behövs, vilka kan prioriteras ned och var går det att få mer effekt för pengarna? Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska gå igenom den statliga förvaltningen – från verksamheter och uppgifter till kostnadseffektivitet.
Det är en ovanligt bred genomgång av staten som nu drar igång.
Den särskilda utredaren ska kartlägga hur statliga verksamheter och utgifterna för dem har utvecklats under det senaste decenniet. Därefter ska utredningen bedöma vilka verksamheter och uppgifter som kan avvecklas eller prioriteras ned och hur myndigheterna kan arbeta mer kostnadseffektivt.
Det handlar alltså inte bara om att hitta enskilda kostnader att minska. Regeringen vill få ett underlag för att renodla och effektivisera den statliga förvaltningen.
Vad ska staten egentligen göra?
En central del av uppdraget är att identifiera verksamheter och uppgifter som kan avvecklas eller prioriteras ned.
Det innebär i praktiken att utredningen ska ställa en ganska grundläggande fråga:
Vilka uppgifter ska staten fortsätta att göra – och vilka behöver inte längre ligga kvar?
Samtidigt ska den analysera hur medelstilldelningen bör anpassas om verksamheter förändras.
Det kan göra utredningen relevant långt utanför Regeringskansliet. Förändrade uppdrag och prioriteringar kan få konsekvenser för myndigheter, deras leverantörer och den verksamhet som bedrivs runt dem.
Effektivisering utan att tappa verksamhet
Den andra delen av uppdraget handlar om kostnadseffektivitet.
Utredaren ska lämna förslag på åtgärder som gör det möjligt för statliga myndigheter att fullgöra sina uppgifter mer kostnadseffektivt.
Det är en viktig skillnad mot att bara tala om besparingar.
En lägre kostnad är inte automatiskt ett bättre resultat. Om en besparing leder till mer administration, sämre service eller nya kostnader någon annanstans kan den totala effektiviteten i stället försämras.
Därför blir det intressant att se hur regeringen kommer att definiera och mäta effektivitet när arbetet går vidare.
Upp till 50 miljarder har redan prioriterats om
Regeringen kopplar översynen till behovet av att finansiera bland annat ökade försvarsutgifter och andra prioriterade åtgärder. För 2026 uppger regeringen att man redan har gjort omprioriteringar i statens budget på uppemot 50 miljarder kronor.
Nu ska nästa steg tas genom en bredare genomgång av själva statsförvaltningen.
Det innebär att diskussionen om effektivisering sannolikt kommer att handla om betydligt mer än årets budget.
Resultatet kommer senare
Det här är alltså ingen snabb besparingsåtgärd.
Utredningen ska delredovisa sitt arbete senast den 12 mars 2027 och lämna sitt slutbetänkande senast den 21 januari 2028.
Men redan nu är riktningen tydlig. Regeringen vill få ett bättre underlag för att avgöra vad staten ska göra, vad det ska kosta och var resurserna kan användas mer effektivt.
För myndigheter och leverantörer finns därför anledning att följa arbetet. När statliga uppdrag och prioriteringar förändras kan också behovet av kompetens, tjänster och lösningar förändras.
Källor: Regeringen