Ny kontantlag från 1 juli

Riksdagen har beslutat om att införa kontantlagen som innebär att det blir obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter. Lagen gäller från den 1 juli 2026.

Björn Erikson är Kontantupprorets ordförande. Arkivbild.

Redan innan lagens ikraftträdande blev lagen föremål för kritik, dels mot att det inte finns några sanktioner mot de som bryter mot lagen och dels för att lagen omfattar för få aktörer.

Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret, förklarade strax innan Almedalsveckan:
– Lagen är långt ifrån perfekt men ett steg i rätt riktning. Det är orimligt att vi låter kontantsystemet gå under i Sverige med de konsekvenser det får för vår samhällsberedskap och för människor i digitalt utanförskap. Att våra politiker äntligen satt ner foten och sagt att kontanterna ska vara kvar är viktigt, men det räcker inte. Nu gäller det att se till att lagen fungerar i praktiken.

Offentligrättsliga tjänster

Kontantupproret gillar att Riksdagen även beslutade att offentligrättsliga tjänster, alltså vårdavgifter, bilbesiktning och avgifter för pass och liknande ska omfattas av kontantkravet. Det var när lagförslaget behandlades i Finansutskottet som de folkvalda lade till att även så kallade offentligrättsliga tjänster ska omfattas av kontantkravet. Utskottet uppmanar regeringen att utreda detta.

Björn Eriksson säger att Kontantupproret kommer att bevaka frågans fortsatta hantering:
– Det kommer vi att följa upp ordentligt och nu inför valet får partierna bekänna färg. Vill de ta ansvar för ett fungerande kontantsystem eller är det fortsatt bankernas digitaliseringsagenda som gäller? 

Banker släpar efter

Riksbanken har ett uppdrag att bevaka det svenska betalsystemet. Myndigheten konstaterar att betaltjänster i Sverige tidigare har legat i framkant, “men nu finns det tecken på att de stora bankerna släpar efter i utvecklingen.” Riksbanken exemplifierar: De har exempelvis inte utvecklat några nya tjänster för omedelbara betalningar sedan Swish, trots att de tekniska förutsättningarna finns. Det hämmar konkurrens och innovation, och gör att Sverige riskerar att hamna efter andra europeiska länder i utvecklingen.