Nya spelregler för klimatrisker

Hur ska kommuner och myndigheter bedöma risken för framtida skyfall, översvämningar, värmeböljor och andra klimatrelaterade händelser? Nu ska SMHI, Boverket och Trafikverket ta fram nationella riktlinjer för hur klimatscenarier ska väljas och användas.

I dag kan olika aktörer använda olika klimatscenarier och metoder när framtida klimatrelaterade risker ska bedömas. Det vill regeringen ändra på.

SMHI, Boverket och Trafikverket har fått i uppdrag att ta fram förslag till nationella riktlinjer för valet och användningen av klimatscenarier. Riktlinjerna ska bidra till att statliga myndigheter, kommuner och andra aktörer kan bedöma klimatrelaterade risker på ett mer likartat och tydligt sätt.

Nu går arbetet vidare. Den 5 november arrangerar de tre myndigheterna ett dialogmöte och en workshop där bland andra kommuner, regioner, länsstyrelser och myndigheter bjuds in för att diskutera arbetet.

Från klimatdata till beslut

Klimatscenarier används bland annat som underlag när samhället planerar för framtida klimatförändringar. Vilket scenario som väljs och hur det används kan få betydelse för bedömningen av risker över olika tidsperspektiv.

För en kommun kan det exempelvis handla om hur framtida risker ska vägas in vid planering av bebyggelse, infrastruktur och andra investeringar med lång livslängd.

Det kan också få betydelse för offentliga affärer.

När en kommun eller myndighet upphandlar exempelvis byggentreprenader, tekniska lösningar, klimatanpassningsåtgärder eller annan infrastruktur kan krav och tekniska specifikationer behöva ta hänsyn till vilka klimatförhållanden en investering ska klara under sin livslängd.

De nya riktlinjerna innebär inte att sådana krav införs redan nu. Däremot kan mer enhetliga underlag på sikt göra det lättare för offentliga aktörer att formulera och motivera klimatrelaterade krav i projekt och upphandlingar.

Ska minska osäkerheten

Regeringens uppdrag omfattar inte bara själva valet av klimatscenarier. Myndigheterna ska också ta fram vägledning om hur olika klimatrelaterade risker kan bedömas och föreslå hur riktlinjerna bör regleras.

SMHI, Boverket och Trafikverket ska delredovisa uppdraget senast den 31 oktober 2026. Slutredovisningen ska lämnas senast den 15 december 2027.

Det innebär att det kommer att dröja innan de slutliga riktlinjerna finns på plats. Men arbetet kan redan nu vara relevant för kommuner, regioner och myndigheter som planerar investeringar med lång tidshorisont.

Offentliga investeringar ska hålla över tid

För upphandlare och andra som arbetar med offentliga investeringar handlar klimatfrågan inte bara om miljökrav.

Det handlar också om att förstå vilka förutsättningar en investering ska fungera under – om tio, tjugo eller femtio år.

Ett mer gemensamt sätt att välja klimatscenarier och bedöma risker kan därför ge både beställare och leverantörer tydligare spelregler.

Vilka krav som så småningom kommer att följa av arbetet återstår att se. Men när staten nu försöker skapa en gemensam grund för klimatbedömningar kan det på sikt få betydelse långt utanför klimatarbetet – även för hur offentliga investeringar planeras och vilka krav som ställs i framtida affärer.

För kommuner och regioner blir frågan därför inte bara hur klimatet förändras, utan också vilket underlag som ska ligga till grund för morgondagens beslut.

Källor: SMHI, Regeringen, Boverket