Nya strategiska beroenden gör oss sårbara

Strategiska beroenden uppstår sällan över en natt. De växer fram under lång tid. Därför är den viktigaste frågan inte vad som blir nästa kris, utan om vi ser nästa strategiska beroende innan det blir en sårbarhet. Det framhåller Karin Ahl, VD, Netnod, och Sophia Jarl, Head of Public & Industry Relations, Netnod, samt tidigare kommunstyrelsens ordförande Norrköping.

Karin Ahl. Arkivbild.

Sophia Jarl.

Historien formas inte bara av de beslut vi fattar. Den formas också av de beroenden vi bygger.För några decennier sedan hade det varit svårt att föreställa sig ett Sverige där en störning i digital infrastruktur samtidigt kan påverka betalningar, sjukvård, transporter, offentlig service och företagens möjlighet att leverera. I dag är det en realitet.

Valrörelser handlar med rätta om framtiden. Om skolan, vården, tryggheten, företagsklimatet, energin och totalförsvaret. Demokratin handlar om att välja riktning och formulera mål för hur samhället ska utvecklas.

Men varje valrörelse är också en ögonblicksbild. Den fångar de frågor som engagerar mest just då. Den efterföljande mandatperioden ger möjlighet att inte bara genomföra reformer, utan också förstå de samhällsförändringar som kommer att forma Sverige långt efter att valaffischerna plockats ned.

Kan bli avgörande

Samhällen formas genom politiska beslut och reformer. Men de formas också av beroenden som växer fram över tid, ofta som en följd av innovation och teknisk utveckling. Det som från början gör samhället bättre och mer effektivt kan med tiden också bli avgörande för ett lands ekonomi, säkerhet och handlingsfrihet.

Energiförsörjningen är ett tydligt exempel. Under lång tid handlade diskussionen främst om produktion, distribution och marknad. I dag är energi lika mycket en fråga om geopolitik, strategisk autonomi och nationell säkerhet. Inte för att energin i sig förändrats – utan för att världens beroenden har gjort det. När beroenden förändras så förändras också politikens ansvar.

Nya strategiska beroenden

På samma sätt har Sverige under flera decennier byggt ett samhälle där allt fler funktioner blivit beroende av digital infrastruktur. Det har gjort vardagen enklare, offentlig verksamhet effektivare och samhället mer sammanlänkat.

Men på vägen har vi också byggt nya strategiska beroenden.

När betalningar, sjukvård, transporter, offentlig service, industri och stora delar av totalförsvaret bygger på samma digitala grund handlar frågan inte längre enbart om teknik. Den handlar om samhällets motståndskraft, handlingsfrihet och förmåga att fungera även när något oväntat inträffar.

Politiken behöver inte kunna tekniken. Men politiska beslutsfattare behöver förstå vilka beroenden samhället bygger och vad som händer när de funktioner vi tagit för givna inte längre fungerar.

Skydda kritiska funktioner

De erfarenheter som finns hos dem som bygger, förvaltar och skyddar samhällets mest kritiska funktioner behöver därför bli en naturlig del av de strategiska beslut som formar nästa steg i utvecklingen.

Kloka samhällen identifierar sina strategiska beroenden innan omvärlden gör det åt dem.

Ingen valrörelse kommer att avgöras av digital infrastruktur. Det behöver den inte heller göra. Men varje mandatperiod innebär också ett ansvar att se de långsamma samhällsförändringar som sällan ryms på valaffischerna, men som i längden kan få avgörande betydelse för Sveriges säkerhet, konkurrenskraft och handlingsfrihet.

Strategiska beroenden uppstår sällan över en natt. De växer fram under lång tid. Därför är den viktigaste frågan inte vad som blir nästa kris, utan om vi ser nästa strategiska beroende innan det blir en sårbarhet.

Karin Ahl
VD, Netnod

Sophia Jarl
Head of Public & Industry Relations, Netnod och tidigare kommunstyrelsens ordförande Norrköping