Nytt lagförslag mot ekonomisk brottslighet

Regeringen tar nästa steg i arbetet med att införa EU:s nya penningtvättsregler i Sverige. Förslaget innebär omfattande förändringar för både offentliga aktörer och privata företag som omfattas av regelverket – med skärpta krav på kontroll, rapportering och tillsyn.

Det är Finansdepartementet som har tagit fram förslaget till hur EU:s penningtvättspaket ska genomföras i svensk lag. Förslaget innebär bland annat att dagens regler ersätts av ett nytt regelverk och att fler verksamheter kommer att omfattas av skyldigheter att förebygga penningtvätt, finansiering av terrorism och kringgående av ekonomiska sanktioner.

Nya krav på kontroll och uppföljning

En central del i reformen är att stärka kontrollen av företag och organisationer som kan utnyttjas för ekonomisk brottslighet. Det innebär bland annat utökade krav på riskbedömningar, kundkännedom och rapportering av misstänkta aktiviteter.

För offentliga aktörer kan förändringarna få betydelse i arbetet med leverantörskontroller, upphandlingar och samverkan med privata företag. Ett ökat fokus på ägarstrukturer och verkliga huvudmän innebär att uppgifter om företag och deras företrädare får en ännu viktigare roll i kontrollarbetet.

Bolagsverket och myndigheter får större ansvar

I det nya regelverket föreslås bland annat att registret över verkliga huvudmän ska innehålla fler uppgifter och att Bolagsverket får ett utökat ansvar för att säkerställa att informationen är korrekt. Även Polismyndighetens möjligheter att dela information med företag och vidta vissa åtgärder föreslås stärkas.

För myndigheter och offentliga beställare innebär utvecklingen att frågor om transparens, ägarförhållanden och ekonomisk brottslighet blir allt viktigare delar av kontrollen av leverantörsledet.

De svenska lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 10 juli 2027. Innan dess ska förslaget genomgå remissbehandling och den fortsatta lagstiftningsprocessen.

EU:s nya regelverk är en del av en större satsning på att skapa en mer enhetlig modell för arbetet mot penningtvätt inom unionen. De nya reglerna ska minska skillnaderna mellan medlemsländerna och göra det svårare för kriminella aktörer att utnyttja gränsöverskridande verksamheter.

Affärskritisk fråga för leverantörer

För företag som säljer tjänster till offentlig sektor kan de nya reglerna innebära att arbetet med efterlevnad blir en ännu tydligare konkurrensfaktor. Leverantörer behöver kunna visa att de har kontroll på sina ägarförhållanden, interna rutiner och riskhantering.

Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 10 juli 2027. Då väntas därför penningtvättsfrågan bli en allt mer integrerad del av både offentlig upphandling och myndigheternas kontroll av sina affärsrelationer.

Källa: Regeringens lagrådsremiss “Ett nytt regelverk mot penningtvätt och finansiering av terrorism”.