Olika syn på kamerabevakning

Debatten om kamerabevakning fortsätter. Nyligen gavs SL ett undantag från tillståndskravet av riksdagen, vilket gillas av en del men ogillas av andra.
– Verklig personal är bättre än kameror för att förebygga brott, tycker Anna Sehlin, Vänsterpartiets oppositionsregionråd i Region Stockholm.

Kanske kan kameror hjälpa till att klara upp brott, men då är de redan begångna och personer har drabbats, tillägger hon.

Hon polemiserar mot Stockholms trafikregionråd Kristoffer Tamsons (M) som ”gläds över tusen nya kameror och uttrycker sin glädje över att övervaka områden i ’närheten’ av kollektivtrafik”. alltså även utanför SL:s egna områden.

Riksdagsbeslut 10 juni
När Sveriges Riksdag den 10 juni 2020 fattade beslut om att undanta kollektivtrafiken för tillståndskrav för kamerabevakning, utbrast Kristoffer Tamson ”äntligen!”.

Kristoffer Tamssons, ordf. SL.

– Det finns egentligen bara en sak att säga: Äntligen! Trägen vinner. En ny och moderniserad lag för kamerabevakning i kollektivtrafiken är efterlängtad, efterfrågad och efterlyst. Att riksdagen nu fattat beslut i frågan känns fantastiskt bra, förklarade Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd och ordförande för SL, i ett pressmeddelande.

Seger för tryggheten
Han kallar beslutet för ”en seger för tryggheten och brottsbekämpningen, inte bara i kollektivtrafiken, utan i hela samhället”.

Något som Anna Sehlin alltså inte håller med om. Det bästa sättet att motverka brott begångna av resenärer är enligt henne att i första hand satsa på bostadsområdena och ungdomars fritid, i andra hand fortsätta att göra kollektivtrafiken personaltät, ljus, tillgänglig och öppen.

– Säkerhetskameror kan aldrig ersätta riktiga människor som konduktörer, tågvärdar eller kundvärdar som trygghetsskapare, menar Anna Sehlin.

Regleras i lag
Kameraövervakning regleras i lag (Kamerabevakningslagen) och tillsynsmyndighet är Datainspektionen. ”Kamerabevakningslagens syfte är att se till så att kamerabevakning bara används när övervakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset”, heter det på Datainspektionens hemsida.

Reglerna för kamerabevakning ändrades den 25 maj 2018, mot bakgrund av EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR. Även från och med den 1 augusti 2018, när den nya kamerabevakningslagen började gälla, skedde förändringar.

Ansvaret för att utfärda tillstånd för kamerabevakning samt utföra tillsyn över den har flyttats från länsstyrelserna till Datainspektionen. De nya reglerna ska resultera i att färre behöver söka tillstånd för kameraövervakning. Å andra sidan ställs krav på att den som vill kamerabevaka själv ser till att följa reglerna i dataskyddsförordningen respektive brottsdatalagen.

Källor: Dagens Samhälle, Datainspektionen, Länsstyrelsen i Skåne, Moderaterna, Vänsterpartiet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.