Otillåten påverkan mot företag

Hot, utpressning och dolda påtryckningar mot företag är inte längre undantag – utan en bärande del av hur organiserad brottslighet verkar.

Det visar en rapport från Svenskt Näringsliv. OFFENTLIGA AFFÄRER tog kontakt med Lena Nitz på Svenskt Näringsliv, där hon är jurist och expert på brottslighet mot företag. Vi ställde frågor om rapporten och hur hon ser på problematiken som beskrivs. Lena Nitz har bl.a. en bakgrund som ordförande i Polisförbundet och trycker på vikten av att skapa en företagskultur där medarbetare vågar rapportera sådant som inte känns rätt.

Lena Nitz. Foto: Svenskt Näringsliv.

– Otillåten påverkan är ofta just dold och kan utvecklas gradvis. Ju tidigare företaget upptäcker signalerna, desto större möjlighet finns att agera innan problemet blivit allvarligt, menar Lena Nitz. Hon uttalar sig i Tidningen Näringslivet och OFFENTLIGA AFFÄRER har ställt uppföljande frågor.

Dimension som förbises

En central slutsats i rapporten är att en betydande andel av anmälda brott inom vissa brottskategorier rymmer inslag av otillåten påverkan. Samtidigt tyder resultaten i djupintervjuerna på att denna dimension ofta förbises. Det är lättare att se det konkreta och mätbara – stölden, skadegörelsen eller det uttalade hotet – än till de mer subtila påverkansmekanismer som verkar genom rädsla, osäkerhet, beroenden och gradvis förskjutna gränser.

– Subtil påverkan är en utbredd strategi som kriminella använder i syfte att inverka på företagsbeslut, menar Lena Nitz.

Systematisk utveckling

Kriminella påverkar företag genom hot, utpressning och infiltration. Rapporten beskriver utvecklingen som systematisk och att företag ofta tystnar av rädsla för repressalier. Mörkertalet bedöms vara stort och brottsligheten slår mot investeringar, jobb och konkurrens.

Har rapporten mött några politiska reaktioner?
– Vi har ännu inte fått någon egentlig respons från politiken på rapporten. En förklaring kan vara att den presenterades i början av sommaren, i en period då mycket av den politiska uppmärksamheten redan var riktad mot andra frågor och den stundande valrörelsen. Samtidigt står organiserad brottslighet, infiltration och otillåten påverkan högt på den politiska dagordningen.

– Det vi framför allt vill bidra med är att bredda perspektivet. Diskussionen om otillåten påverkan har länge varit inriktad på myndigheter, kommuner och andra offentliga verksamheter. Vår rapport visar att även företag är utsatta och att det därför behöver bli en tydligare del av arbetet mot den organiserade brottsligheten. Det handlar inte bara om de enskilda företag som utsätts. När hot, utpressning och andra former av påverkan får fäste i näringslivet kan det påverka konkurrensen, investeringar och företagens vilja att verka på vissa marknader. I förlängningen kan det även få betydelse för samhällsekonomin och vår motståndskraft. 

– Den 21 september arrangerar vi ett seminarium med utgångspunkt i rapporten, där vi kommer att fördjupa diskussionen om företagens utsatthet, konsekvenserna och vad som behöver göras. 

Hur fungerar samarbetet mellan näringslivet och polisen kring dessa frågor?
– Vi har ett påbörjat och bra samarbete med Polismyndigheten som vi är överens om att utveckla vidare. Det finns en tydlig samsyn om att näringslivet är en viktig aktör i arbetet mot organiserad brottslighet. Den gemensamma lägesbild som ligger till grund för rapporten är ett konkret exempel på vad vi gör tillsammans.

– Med min bakgrund ser jag positivt på utvecklingen. Det finns i dag en större förståelse från båda håll för värdet av ett nära samarbete. Företagen har kunskap om händelser, beteenden och förändringar på marknaden som kan vara viktiga för att upptäcka organiserad brottslighet, samtidigt som företagen behöver relevant information från Polisen för att bättre förstå hoten, förebygga brott och stärka sin motståndskraft.

– Nästa steg är att göra samarbetet ännu mer strukturerat och långsiktigt, både nationellt och lokalt. Det handlar bland annat om bättre informationsdelning, tydligare kontaktvägar och att tillsammans bli bättre på att upptäcka mönster och tidiga signaler. 

Vilken av åtgärderna bedömer du kan genomföras snabbast?
– Jag bedömer att ett uppdrag till Brå att ta fram en handbok eller annat konkret stöd till företagen är den åtgärd som kan genomföras snabbast. Det finns redan mycket kunskap på området som skulle kunna samlas, utvecklas och göras mer tillgänglig och användbar för näringslivet.  Frågan om företagens möjligheter att genomföra bakgrundskontroller är samtidigt redan föremål för utredning, vilket är positivt.

– När det gäller en nationell funktion inom Polismyndigheten ser vi ett behov av en nationell funktion som kan bidra till att stärka näringslivets motståndskraft mot organiserad brottslighet generellt. Det handlar bland annat om att samla kunskap och lägesbilder, identifiera brottsmönster och nya hot, förbättra informationsdelningen och utveckla en mer strukturerad samverkan mellan Polisen och näringslivet. Otillåten påverkan är en viktig del av detta, men bara en av flera former av organiserad brottslighet som drabbar och utnyttjar företag. Våra förslag på åtgärder ska därför inte ses som alternativ till varandra. De fyller olika funktioner och behövs tillsammans för att stärka företagens förmåga att förebygga brott och stå emot organiserad brottslighet.

Vad kan företagen göra redan nu?
– Det är viktigt att behandla den här typen av brottslighet som en strategisk risk och inte enbart som en säkerhetsfråga. Ledning och styrelse behöver känna till riskerna och det är viktigt att det finns tydliga rutiner för hur misstänkta händelser och avvikelser rapporteras och hanteras.

– Företag kan redan i dag arbeta mer systematiskt med riskanalyser, interna kontroller, behörigheter och uppföljning av avvikande beteenden. Man bör också vara uppmärksam på tidiga varningssignaler – exempelvis ovanliga affärsupplägg, påtryckningar kring upphandlingar eller avtal, försök att påverka anställda eller personer som försöker få tillgång till information eller funktioner de normalt inte behöver.

– En viktig del är också att skapa en företagskultur där medarbetare vågar rapportera sådant som inte känns rätt. Otillåten påverkan är ofta just dold och kan utvecklas gradvis. Ju tidigare företaget upptäcker signalerna, desto större möjlighet finns att agera innan problemet blivit allvarligt, avslutar Lena Nitz.

Frågorna och svaren kommunicerades via mejl.