Regeringen slår fast: Beredskap blir krav i offentliga avtal

Försörjningsberedskap handlar inte längre bara om statliga lager. Med regeringens nya nationella strategi för försörjningsberedskap står det klart att näringslivet och den offentliga upphandlingen kliver längst fram i ledet. Målet är att säkra Sveriges försörjning vid svåra störningar, kris och krig – där krav i offentliga kontrakt blir ett av de viktigaste verktygen.

Den nationella strategin är den första i sitt slag och sätter en långsiktig inriktning för hur stat, kommuner, regioner och det privata näringslivet ska samverka. I grunden ligger insikten om att en stor del av de varor och tjänster som samhället behöver i en kris levereras av privata aktörer.

Strategin sätter upp tre överskridande huvudmål för Sveriges försörjningsberedskap:

-Upprätthålla försörjningsflöden – att säkerställa att kritiska varor och tjänster fortsätter att levereras även under svåra förhållanden.

-Kompensera för störningar på marknaden – att ha mekanismer på plats när ordinarie logistikkedjor och marknader bryter samman.

-Prioritera resurser vid bristsituationer – att kunna fördela knappa resurser dit de gör mest nytta för samhällsviktig verksamhet.

Vad innebär detta för offentlig upphandling?

För offentliga inköpare och leverantörer innebär strategin ett skifte där upphandlingen i allt högre grad ska användas som ett strategiskt beredskapsverktyg. Bland strategins 19 prioriterade åtgärder lyfts avtalsskrivningen fram som en nyckelfråga.

-Beredskapsaspekter i kravspecifikationen: Upphandlande myndigheter förväntas i större utsträckning ställa krav på kontinuitetsplanering, robusthet i underleverantörsled och lagerhållning direkt i upphandlingsunderlagen.

-Fokus på F-avtal (beredskapsavtal): Regeringen lyfter särskilt fram arbetet med så kallade F-avtal. Det är avtal som i förväg reglerar hur leverantörer ska prioritera och ställa om sin produktion eller sina leveranser till den offentliga sektorn under höjd beredskap eller kris.

-Uppdrag till 24 beredskapsmyndigheter: I rådande regleringsbrev har 24 centrala beredskapsmyndigheter redan fått i uppdrag att aktivt teckna avtal som säkrar försörjningen av nödvändiga varor och tjänster. Strategin förstärker nu detta arbete ytterligare.

Tålighet blir en konkurrensfördel för leverantörer

För privata företag som säljer till offentlig sektor innebär utvecklingen att det inte längre räcker att bara konkurrera med pris och kvalitet i fredstid. Förmågan att visa upp en robust försörjningskedja, spårbarhet i råvaruled och beredskap för logistikstörningar blir viktiga faktorer för att vinna framtida kontrakt.

“Ett robust Sverige förutsätter att försörjningsflöden fungerar i händelse av höjd beredskap och krig. Det kräver att offentliga och privata aktörer tar ansvar och planerar för att kunna upprätthålla sina verksamheter även under mycket svåra förhållanden. Den nationella strategin ger en tydlig inriktning och pekar ut de åtgärder som behöver prioriteras,” framhåller minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.

Stöd till inköpare och myndigheter

Eftersom beredskapsaspekter i upphandling kan vara komplicerade juridiskt och praktiskt pekar regeringen ut vikten av metodstöd. Upphandlingsmyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har centrala roller i att vägleda kommuner, regioner och myndigheter i hur kraven ska utformas rättssäkert – utan att i onödan begränsa konkurrensen.