Riksrevisionen pekar på brister i Försvarsmakten

Sverige satsar stora resurser på att bygga ut försvaret. Men när verksamheten växer snabbt hänger styrningen och uppföljningen inte alltid med. Riksrevisionen pekar i två nya granskningar på brister som gör det svårt att bedöma om resurserna används så effektivt som möjligt.

Försvarsmakten befinner sig mitt i en omfattande tillväxt. Mer personal ska utbildas, materiel ska anskaffas och underhållas och förmågan inom bland annat logistik och sjukvård ska byggas ut.

Samtidigt växer kraven på att kunna visa vad de ökade resurserna faktiskt leder till.

Svårt att koppla kostnader till resultat

I sin granskning av Försvarsmaktens resursstyrning konstaterar Riksrevisionen brister i hur verksamheten styrs och följs upp.

Ett centralt problem är att mål, leveranser och kostnader inte i tillräcklig utsträckning förs samman i en gemensam analys. Det saknas också i stor utsträckning underlag som gör det möjligt att se vad olika verksamheter kostar i förhållande till de resultat som uppnås.

Det betyder inte att Riksrevisionen har konstaterat att Försvarsmakten använder pengarna fel. Problemet är i stället att det är svårt att avgöra om resurserna används på det mest effektiva sättet.

Riksrevisionen pekar också på hur prioriteringar hanteras när resurserna inte räcker till allt. När målkonflikter uppstår behöver Försvarsmakten enligt granskningen bli tydligare med vad som ska prioriteras.

Logistiken hänger inte med

I en separat granskning riktas fokus mot den militära logistiken.

Det är ett omfattande område som bland annat handlar om anskaffning och lagerhållning av förnödenheter, transporter av personal och materiel, reparationer, underhåll och sjukvård.

Riksrevisionen pekar på flera problem. Det handlar bland annat om brist på personal och materiel, flaskhalsar i utbyggnaden av infrastruktur och arbetssätt som behöver effektiviseras.

Logistik och sjukvård övas dessutom för lite och under förhållanden som enligt Riksrevisionen inte är tillräckligt realistiska.

Stora resurser ställer högre krav

Granskningarna kommer samtidigt som det svenska försvaret byggs ut i snabb takt.

Det gör frågan om styrning och uppföljning särskilt betydelsefull. När mer offentliga resurser tillförs behöver det också finnas möjlighet att följa hur pengarna används och vilka resultat satsningarna ger.

Riksrevisionens granskningar visar därmed på en utmaning som sträcker sig längre än enbart till Försvarsmakten: när offentlig verksamhet snabbt ska växa räcker det inte att tillföra mer resurser. Styrning, uppföljning, organisation och försörjningskedjor behöver kunna växa i samma takt.

Källa: Riksrevisionen