Så kan Sverige ändra sin bottenplacering i korruption inför nästa rapport

Danmark och Finland fortsätter att toppa den globala mätningen över upplevd korruption, medan Sverige för andra året i rad ligger kvar på sin lägsta nivå hittills. Samtidigt återstår omkring ett halvår till nästa mätning – och arbetet med att stärka transparens, kontroll och uppföljning i offentlig sektor pågår för fullt.

Sverige fick 80 poäng av 100 i den senaste mätningen, som publicerades i februari 2026. Det är samma resultat som året innan, men nio poäng lägre än 2015. Danmark och Finland placerar sig återigen högst i världen med 89 respektive 88 poäng.

Mätningen (Transparency Internationals Corruption Perceptions Index) bygger på internationella bedömningar av hur korruption uppfattas inom den offentliga sektorn och används som ett etablerat mått på länders institutionella förtroende.

Trenden är viktigare än årets placering

Sverige tillhör fortfarande de högst rankade länderna i världen, men den långsiktiga utvecklingen skiljer sig från övriga Norden. Medan Danmark och Finland har behållit sina topplaceringar har Sveriges resultat successivt försämrats under det senaste decenniet.

Det är framför allt den utvecklingen som gjort frågan aktuell för offentlig sektor. Förtroendet för hur offentliga medel används påverkas inte enbart av lagstiftning, utan också av hur väl upphandlingar följs upp, hur leverantörer granskas och hur risker för oegentligheter hanteras.

Offentlig upphandling står i centrum

Den offentliga marknaden omsätter varje år mer än 900 miljarder kronor. Det gör upphandling till ett område där transparens, konkurrens och effektiv uppföljning är avgörande för att upprätthålla förtroendet.

Under senare år har flera myndigheter intensifierat arbetet mot välfärdsbrott, ekonomisk brottslighet och oseriösa leverantörer. Upphandlingsmyndigheten har samtidigt tagit fram vägledningar om bland annat leverantörskontroller, avtalsuppföljning och riskhantering genom hela inköpsprocessen. Även regeringen har presenterat flera initiativ för att stärka kontrollen över hur offentliga medel används.

Arbetet fortsätter inför nästa mätning

Under 2026 pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom offentlig sektor. Både myndigheter och leverantörer ställer om sina arbetssätt för att möta de ökade kraven.

Tre nyckelområden i det förebyggande arbetet:

-Skärpta leverantörskontroller: Systematiska kontroller i ett tidigt skede för att identifiera avvikelser och stänga ute oseriösa aktörer.

-Aktiv avtalsuppföljning: Bättre granskning av leverantörsled och efterlevnad av kontrakt under hela avtalsperioden.

-Digitala verifieringsverktyg: Ökad användning av digitala analysverktyg för att upptäcka mönster och risker för välfärdsbrott eller intressekonflikter.

Ett fortsatt arbete för att stärka förtroendet

Hur Sverige placerar sig i nästa mätning går inte att förutse. Däremot fortsätter arbetet med de frågor som är avgörande för ett högt förtroende för den offentliga sektorn.

För upphandlande organisationer handlar det om att utveckla kontroll och riskhantering. För leverantörer blir det allt viktigare att visa transparens i alla led, god intern kontroll och en tydlig efterlevnad av gällande regelverk.

Nästa mätning kommer att visa om Sveriges utveckling stabiliseras eller om den nedåtgående trenden från det senaste decenniet kvarstår.

Källor: Transparency International, Transparency International Sverige, Upphandlingsmyndigheten, Regeringen.