Säkerhetsrisk kan utesluta leverantörer vid upphandling

Leverantörer kan uteslutas från offentliga upphandlingar av hänsyn till nationell säkerhet. Det bedömer EU-domstolens generaladvokat i ett nytt förslag till avgörande.

EU-domstolens generaladvokat Andrea Biondi bedömer att nationella regler som gör det möjligt att utesluta leverantörer från offentliga upphandlingar av hänsyn till nationell säkerhet kan vara förenliga med EU-rätten.

Förslaget till avgörande gäller två förenade mål från Litauens högsta domstol, C-271/25, Autovici, och C-334/25, Skinest Baltija. Bakgrunden är litauiska regler som gör det möjligt att utesluta leverantörer när de, eller personer med koppling till dem, bedöms kunna utgöra ett hot mot nationell säkerhet.

Säkerhet kan väga tyngre

Enligt generaladvokaten hindrar EU:s upphandlingsdirektiv inte medlemsstater från att införa sådana säkerhetsrelaterade regler. Nationell säkerhet är enligt bedömningen inte en vanlig uteslutningsgrund enligt upphandlingsdirektivets regler, utan kan hanteras med stöd av EU-fördragets bestämmelser om medlemsstaternas ansvar för nationell säkerhet.

Det innebär samtidigt inte att medlemsstaterna får ett obegränsat utrymme.

Åtgärderna måste bland annat vara proportionerliga och bygga på konkreta och aktuella säkerhetsbedömningar. Principerna om likabehandling, öppenhet och god förvaltning måste också respekteras.

Krav på rättssäker prövning

Generaladvokaten bedömer även att en upphandlande myndighet i vissa fall kan vara bunden av ett säkerhetsorgans bedömning och inte själv behöver göra en ny prövning av säkerhetshotet.

Samtidigt måste leverantören få information om de huvudsakliga skälen för uteslutningen. Säkerhetsklassificerade uppgifter kan däremot skyddas om ett utlämnande skulle äventyra nationell säkerhet.

Det ska dessutom finnas möjlighet till en effektiv domstolsprövning. Den nationella domstolen ska kunna få tillgång även till sekretessbelagda uppgifter för att kunna bedöma om uteslutningen är laglig.

Inte en dom

Förslaget till avgörande är inte EU-domstolens slutliga dom. Generaladvokatens yttrande är vägledande men inte bindande för domstolen.

EU-domstolen publicerade förslaget till avgörande den 8 september 2026.

För svensk offentlig upphandling är frågan intressant mot bakgrund av det ökade fokuset på säkerhet, resiliens och försörjningsberedskap. Om EU-domstolen följer generaladvokatens bedömning kan avgörandet få betydelse för hur medlemsstater kan använda nationella säkerhetshänsyn vid uteslutning av leverantörer.

Källa: EU-domstolen, förslag till avgörande i de förenade målen C-271/25, Autovici, och C-334/25, Skinest Baltija, 8 september 2026.