Sekretessen mellan myndigheter kan förändras

Regeringen vill utreda om sekretessen till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden ska kunna avskaffas mellan myndigheter. Samtidigt ska möjligheten att i vissa situationer lämna sekretessbelagda uppgifter till enskilda aktörer utredas. För offentlig sektor kan en förändring på sikt få betydelse för informationsutbytet och kontrollen av olika aktörer.

Regeringen tar nu ytterligare ett steg för att öka informationsutbytet i samhället.

Den 9 september fick en särskild utredare i uppdrag att analysera för- och nackdelarna med att avskaffa sekretessen till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden mellan myndigheter. Utredaren ska också ta ställning till om en sådan förändring bör genomföras.

Samtidigt ska utredningen undersöka om sekretessbelagda uppgifter i vissa situationer ska kunna lämnas till enskilda aktörer. Syftet är bland annat att förbättra förutsättningarna för att motverka och förhindra fusk, felaktiga utbetalningar, regelöverträdelser, oegentligheter och brottslig verksamhet.

Sekretess kan försvåra informationsutbyte

Enligt regeringen kan dagens regler i vissa situationer göra det svårt för myndigheter att dela information som behövs för att upptäcka och förebygga problem.

Utredaren ska därför analysera för- och nackdelarna med att avskaffa den aktuella sekretessen mellan myndigheter och ta ställning till om den bör tas bort.

Det ska också utredas om vissa myndigheter eller typer av uppgifter bör undantas från en eventuell förändring.

Det handlar alltså inte om att all sekretess mellan myndigheter ska försvinna. Uppdraget är mer avgränsat och gäller sekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden.

Privata aktörer kan få tillgång till fler uppgifter

En annan del av utredningen gäller informationsutbytet mellan myndigheter och enskilda aktörer.

Utredaren ska kartlägga behovet av att enskilda aktörer får förbättrade möjligheter att ta del av sekretessbelagda uppgifter om enskilda för att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet.

Utredaren ska också ta ställning till om det bör införas sekretessbrytande bestämmelser som gör det möjligt för myndigheter att lämna sekretessbelagda uppgifter till enskilda aktörer.

Det innebär inte att privata företag nu får tillgång till sådana uppgifter. Det är om och under vilka förutsättningar ett sådant informationsutbyte ska kunna ske som ska utredas.

Vad kan det betyda för offentlig upphandling?

För offentlig upphandling är frågan intressant mot bakgrund av den ökade uppmärksamheten på leverantörskontroller och informationsutbyte.

I dag finns regler om när en leverantör kan eller ska uteslutas från en upphandling. Uppgifter som har betydelse för sådana bedömningar kan finnas hos olika myndigheter och i olika register.

Parallellt utvecklar Bolagsverket en samordnad registerkontroll för offentlig upphandling. Tjänsten ska göra det möjligt för upphandlande organisationer att få uppgifter från flera myndighetsregister samlade i ett gemensamt svar.

Regelverket för tjänsten trädde i kraft den 1 juli 2026. Bolagsverket arbetar nu vidare med den tekniska lösningen och planerar en pilotverksamhet innan tjänsten tas i full drift. Den planerade driftsättningen är 2028.

Den nya sekretessutredningen är inte samma sak som den samordnade registerkontrollen. Men båda processerna berör den större frågan om hur information kan delas och användas för att förbättra kontroller.

Fler uppgifter betyder inte automatiskt uteslutning

Även om myndigheter i framtiden får bättre möjligheter att dela information innebär det inte att en leverantör automatiskt kan uteslutas från en upphandling.

En upphandlande organisation måste fortfarande tillämpa de regler som gäller för den aktuella upphandlingen. En uppgift från ett register är inte i sig ett beslut om uteslutning.

Den samordnade registerkontrollen är till exempel tänkt att underlätta kontroller av leverantörer och bidra till att oseriösa leverantörer kan uteslutas från offentlig upphandling eller deltagande i ett valfrihetssystem. Det är däremot den upphandlande organisationen som fattar beslutet.

Den nya utredningen innebär därför inte att upphandlande organisationer får fri tillgång till myndigheternas sekretessbelagda uppgifter.

Integriteten blir en central fråga

Ett utökat informationsutbyte väcker samtidigt frågor om skyddet för den personliga integriteten.

En förändring av sekretessreglerna måste förhålla sig till övrig lagstiftning, bland annat reglerna om personuppgiftsbehandling.

Utredningen ska därför inte bara undersöka möjligheterna till ett ökat informationsutbyte utan också vilka konsekvenser förändringarna kan få och hur regelverket bör utformas.

Kan förändra framtida kontroller

För offentlig sektor är utvecklingen därför värd att följa.

Den samordnade registerkontrollen innebär redan en förändring av förutsättningarna för vissa leverantörskontroller. Den nya utredningen tar samtidigt upp en bredare fråga om informationsutbyte mellan myndigheter och mellan myndigheter och enskilda aktörer.

Om regeringen senare går vidare med lagstiftning efter utredningen kan det påverka vilka uppgifter som får delas och i vilka situationer.

Vilken betydelse det i så fall får för offentlig upphandling går däremot inte att säga i dag.

Det är därför viktigt att skilja mellan det som redan är beslutat och det som nu ska utredas.

Utredningen går nu vidare

Till särskild utredare har regeringen utsett Göran Lundahl.

Den del av uppdraget som gäller ökade möjligheter att utbyta uppgifter om enskilda mellan myndigheter och enskilda aktörer ska delredovisas senast den 15 december 2027.

Hela uppdraget ska slutredovisas senast den 15 juni 2029.

Det finns alltså ännu inga nya regler som innebär att sekretessen mellan myndigheter har avskaffats eller att privata aktörer får tillgång till sekretessbelagda uppgifter.

Det som nu inleds är en utredning om hur informationsutbytet kan förändras – och vilka rättsliga förutsättningar som i så fall krävs.

 Det här ska utredas

-om sekretessen till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden bör avskaffas mellan myndigheter,

-vilka för- och nackdelar en sådan förändring skulle innebära,

-om vissa myndigheter eller typer av sekretess bör undantas,

-behovet av förbättrade möjligheter för enskilda aktörer att ta del av sekretessbelagda uppgifter för att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet,

-och om nya sekretessbrytande bestämmelser behövs.

Källor: Regeringen, kommittédirektiv 2026:104 och Bolagsverket.