Starkare ekonomi för kommunerna

Svensk ekonomi ser ut att gå mot en starkare utveckling. BNP väntas öka i år och nästa år, och SKR bedömer att sysselsättningen gradvis kommer att öka. Samtidigt skrivs prognosen för kommunernas och regionernas skatteunderlag ner något.

Det ger kommunerna en blandad ekonomisk bild inför den fortsatta planeringen – med en starkare konjunktur, men ett skatteunderlag som utvecklas något svagare än tidigare beräknat.

Starkare BNP – svagare skatteunderlag än väntat

Enligt SKR:s nya skatteunderlagsprognos ökar BNP snabbare i år och nästa år. Den främsta drivkraften är ökade hushållskonsumtionsutgifter, som stöds av ökade reala disponibla inkomster. Även försvarssatsningarna bidrar till den högre BNP-tillväxten.

Men den starkare BNP-utvecklingen innebär inte automatiskt lika starka skatteintäkter för kommunerna.

Data från Skatteverket och SCB visar att lönesummor och sysselsättning utvecklades svagare under första halvåret än SKR räknade med i våras. SKR pekar samtidigt på att produktiviteten har varit den främsta drivkraften bakom BNP-tillväxten under de senaste åren.

Det innebär att skatteunderlaget för 2026 blir något lägre än i SKR:s tidigare prognos.

Förbättring väntas på arbetsmarknaden

SKR räknar samtidigt med en starkare arbetsmarknadskonjunktur under andra halvåret 2026. När antalet arbetade timmar ökar väntas också skatteunderlaget utvecklas bättre.

SKR prognostiserar en ökning av skatteunderlaget med fem procent 2027. Därefter väntas mer normala ökningar. Sammantaget är dock den prognostiserade utvecklingen för skatteunderlaget 2025–2029 något svagare än i den föregående prognosen.

– Även om BNP-tillväxten ser ut att bli något starkare i år så förklaras detta av en starkare produktivitet. Skatteunderlaget blir lägre 2026 jämfört med vår tidigare prognos, säger Emelie Värja, chefsekonom på SKR.

Vad betyder det för offentliga affärer?

SKR:s prognos säger inte att kommunerna kommer att upphandla mer eller mindre. Däremot är kommunernas ekonomiska förutsättningar en viktig faktor för hur investeringar, inköp och verksamhet kan planeras.

Kommunerna behöver samtidigt hantera stora och långsiktiga behov. I SKR:s ekonomirapport från maj bedömdes kommunernas investeringar öka under 2026 och därefter fortsätta öka med i genomsnitt omkring tre procent per år fram till 2029.

Det innebär att den offentliga marknaden fortsatt kan vara betydande även i ett läge där kommunerna behöver vara försiktiga med sina resurser.

För upphandlare och leverantörer blir därför frågan om nytta, kostnadseffektivitet och långsiktig ekonomi central. SKR beskriver också inköp och upphandling som en del av kommunernas strategiska styrning, med fokus på ett bättre utnyttjande av resurser.

Den nya prognosen ger därmed en något ljusare bild av den svenska konjunkturen – men kommunernas ekonomiska utrymme förbättras inte fullt ut i samma takt. För den offentliga affären innebär det fortsatt fokus på att få största möjliga verksamhetsnytta för pengarna.

Källa: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), 27 augusti