Storstäderna får sämst betyg av företagen

Storstäderna har några av landets bästa förutsättningar för företagande. Ändå får de lägst betyg när företagarna bedömer kommunernas service, handläggningstider, upphandling och bemötande. Det visar SmåföretagarIndex 2026.
Det är inte alltid de kommuner som har bäst förutsättningar för företagande som får högst betyg av företagarna.
I årets SmåföretagarIndex hamnar storstäderna i botten när företagen bedömer den kommunala näringspolitiken. Betyget har dessutom sjunkit från 2,7 till 2,5 på en tiogradig skala jämfört med 2024.
Betydligt bättre omdömen får landsbygdskommuner och pendlingskommuner nära mindre städer. De senare får ett genomsnittligt betyg på 4,9, medan landsbygdskommunerna når 4,8.
Service och upphandling väger tungt
Bakom betygen ligger företagarnas bedömningar av fyra områden: kommunens service, handläggningstider, upphandling och tjänstemännens attityder till företagande.
Det handlar därmed om frågor som kommunerna själva har möjlighet att påverka genom hur verksamheten organiseras, hur ärenden hanteras och hur kontakterna med näringslivet fungerar.
Skillnaderna visar också att goda grundförutsättningar för företagande inte automatiskt innebär att företagen är nöjda med kommunens arbete.
Mindre kommuner får bättre omdömen
Samtidigt som storstäderna får lägst betyg för den kommunala näringspolitiken dominerar storstadsregionerna den övergripande rankingen.
Solna tar förstaplatsen i årets index, följt av Danderyd och Lidingö. Kungsbacka och Nacka kompletterar topp fem.
Det sammanvägda indexet tar dock hänsyn till betydligt fler faktorer än kommunernas eget arbete, bland annat demografi och kapitalförsörjning.
Att en kommun placerar sig högt totalt behöver därför inte betyda att företagarna är särskilt nöjda med kommunens service eller myndighetsutövning.
Flera åtgärder föreslås
Småföretagarnas Riksförbund pekar på flera möjligheter för kommuner som vill förbättra relationen till det lokala näringslivet.
Bland förslagen finns tydligare garantier för handläggningstider, företagslotsar och bättre dialog genom företagarråd.
Förbundet vill också se konsekvensanalyser av hur kommunala beslut om exempelvis upphandling, tillsyn och avgifter påverkar företagen.
SmåföretagarIndex 2026 bygger på offentlig statistik och undersöker nio dimensioner av företagande. Syftet är att beskriva företagens lokala förutsättningar, inte att betygsätta kommunernas verksamhet som helhet.
Resultaten för den kommunala näringspolitiken bygger på företagarnas bedömningar och ska därför inte likställas med en oberoende granskning av kommunernas faktiska handläggning eller upphandling.
Källa: Småföretagarnas Riksförbund, SmåföretagarIndex 2026.


