Tre frågor om kompetensförsörjningen – så står partierna inför valet 2026
DEL 3
Efter tre frågor om offentlig upphandling och tre frågor om offentlig sektors ekonomi går Offentliga Affärer vidare med tre frågor om kompetensförsörjning.
Fokus ligger på en av kommunernas och regionernas stora utmaningar: att hitta, utbilda och behålla personal med rätt kompetens.
Behovet är stort inom bland annat vård, omsorg, skola och tekniska verksamheter. Samtidigt finns stora regionala skillnader och många kommuner har svårt att rekrytera specialister. Riksdagen har under mandatperioden behandlat flera förslag om hur kompetensförsörjningen inom kommunsektorn kan stärkas.
Inom hälso- och sjukvården finns dessutom en nationell plan för kompetensförsörjning med 25 föreslagna insatser. Regeringen beslutade i januari 2026 att avsätta en miljard kronor till kommuner och regioner för att stärka kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården.
Vi har gått igenom partiernas aktuella förslag och ställningstaganden inför valet 2026.
JA, NEJ, DELVIS eller EJ TAGIT STÄLLNING ger en snabb överblick. Under varje svar finns en kort förklaring.
Bedömningen utgår från partiernas nationella politik och aktuella förslag. När vi inte hittar ett tillräckligt tydligt ställningstagande har vi valt Ej tagit ställning i stället för att tolka partiets övriga politik.
7. Ska staten ta ett större ansvar för kompetensförsörjningen inom vård och omsorg?
Kommuner och regioner har ett stort ansvar för att rekrytera och behålla personal inom vård och omsorg. Samtidigt är kompetensbristen ett nationellt problem.
Frågan är därför om staten bör ta ett större ansvar för att samordna och stärka kompetensförsörjningen – exempelvis genom nationella planer, utbildningsinsatser och bättre samordning mellan staten, kommunerna och regionerna.
Moderaterna – JA
Moderaterna har stött regeringens nationella arbete med kompetensförsörjningen inom vården. Regeringen har bland annat gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördela en miljard kronor till kommuner och regioner för att stärka kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården.
Socialdemokraterna – JA
Socialdemokraterna vill att staten tar ett större ansvar för kompetensförsörjningen inom vården och har föreslagit en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Partiet har också föreslagit en nationell samordnare för kompetensförsörjningen inom vård och omsorg. Förslagen behandlades av riksdagen under mandatperioden.
Sverigedemokraterna – EJ TAGIT STÄLLNING
Vi hittar inget tillräckligt tydligt aktuellt nationellt förslag från Sverigedemokraterna som innebär att staten generellt ska ta ett större ansvar för kompetensförsörjningen inom vård och omsorg.
Centerpartiet – JA
Centerpartiet vill stärka den nationella kompetensförsörjningen inom vården. I partiets budgetförslag för 2026 finns bland annat en satsning på drygt en miljard kronor per år för fler ST-läkarplatser och fler utbildningsplatser för läkare och sjuksköterskor.
Vänsterpartiet – JA
Vänsterpartiet vill att staten tar ett större ansvar för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Partiet pekar uttryckligen ut kompetensförsörjning som ett område där staten bör ta ett större ansvar och stärka sin styrning.
Miljöpartiet – JA
Miljöpartiet har föreslagit att regeringen ska genomföra de delar av den nationella planen för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning där staten är ansvarig och tillsammans med kommuner och regioner verka för att planen genomförs. Partiet har även föreslagit en nationell samordnare för kompetensförsörjning inom vård och omsorg. Förslagen avslogs av riksdagen.
Kristdemokraterna – JA
Kristdemokraterna ingår i regeringen och har ställt sig bakom regeringens arbete med kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Regeringen har bland annat beslutat om en miljard kronor till kommuner och regioner för kompetensförsörjning under 2026.
Liberalerna – JA
Liberalerna vill stärka kompetensförsörjningen genom fler utbildningsplatser och bättre möjligheter för människor att utbilda sig inom områden där kompetensbristen är stor. Partiet har exempelvis lyft behovet av fler ingenjörer och fler utbildningsplatser inom teknik och naturvetenskap.
8. Ska fler utbildningsplatser riktas mot arbetsmarknadens kompetensbehov?
En återkommande fråga i kompetensförsörjningen är hur utbildningssystemet bättre ska matcha arbetsmarknadens behov.
Det gäller bland annat gymnasiet, yrkeshögskolan och högre utbildning. För kommuner och regioner är frågan särskilt viktig eftersom de är stora arbetsgivare inom exempelvis vård, omsorg, skola och tekniska verksamheter.
Moderaterna – JA
Moderaterna vill stärka utbildningssystemets koppling till arbetsmarknadens behov och har under mandatperioden stött förändringar som ska ge bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknad.
Socialdemokraterna – JA
Socialdemokraterna vill stärka möjligheterna till utbildning och kompetensutveckling och har föreslagit satsningar som ska möta arbetsmarknadens behov. Partiet betonar också behovet av att dimensionera utbildningar efter kompetensbehoven i olika delar av landet.
Sverigedemokraterna – JA
Sverigedemokraterna vill stärka yrkesutbildningarna och förbättra matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad. Partiet lyfter yrkesutbildning som ett viktigt verktyg för att möta kompetensbristen.
Centerpartiet – JA
Centerpartiet vill stärka yrkesutbildningarna och utbildningsvägar som leder till arbete. I partiets budgetförslag för 2026 finns bland annat satsningar på yrkeshögskolan och lärlingsutbildningar för att möta kompetensbristen.
Vänsterpartiet – JA
Vänsterpartiet vill bygga ut utbildningsmöjligheterna och lyfter särskilt behovet av fler utbildningsplatser inom vårdyrken. Partiet vill bland annat se fler utbildningsplatser för sjuksköterskor och läkare, särskilt i norra Sverige.
Miljöpartiet – JA
Miljöpartiet vill stärka utbildningssystemets förmåga att möta arbetsmarknadens behov och har föreslagit satsningar på utbildning och kompetensutveckling inom bland annat vård och andra bristyrken.
Kristdemokraterna – JA
Kristdemokraterna lyfter kompetensförsörjning som ett centralt område och vill stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Partiet betonar bland annat behovet av fler vägar till yrkesutbildning och kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden.
Liberalerna – JA
Liberalerna vill öka tillgången till utbildningar inom områden där arbetsmarknaden har stora kompetensbehov. Partiet har exempelvis föreslagit fler utbildningsplatser inom teknik och naturvetenskap och bättre möjligheter för studenter att fullfölja utbildningarna.
9. Ska staten införa en nationell samordning av kompetensförsörjningen?
Kompetensförsörjningen är i dag fördelad mellan flera nivåer. Staten ansvarar för delar av utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken medan kommuner och regioner har ansvar för verksamheter och arbetsgivarrollen.
Frågan är om staten bör få ett tydligare samordnande ansvar för att bättre matcha utbildning, arbetsmarknad och välfärdens behov.
Moderaterna – EJ TAGIT STÄLLNING
Vi hittar inget tillräckligt tydligt aktuellt nationellt förslag från Moderaterna om att införa en ny nationell samordnare eller en samlad nationell funktion med ansvar för hela kompetensförsörjningen inom kommunsektorn.
Socialdemokraterna – JA
Socialdemokraterna har föreslagit en nationell samordnare för kompetensförsörjning inom vård och omsorg. Partiet har även föreslagit att regeringen ska ta fram en nationell handlingsplan för hur kompetensförsörjningen inom vård och omsorg ska säkras på kort och lång sikt.
Sverigedemokraterna – EJ TAGIT STÄLLNING
Vi hittar inget tillräckligt tydligt aktuellt nationellt förslag från Sverigedemokraterna om att införa en ny nationell samordnare eller motsvarande samlad funktion för kompetensförsörjningen inom kommunsektorn.
Centerpartiet – EJ TAGIT STÄLLNING
Centerpartiet har flera förslag om utbildning, arbetsmarknad och kompetensförsörjning, men vi hittar inget tillräckligt tydligt aktuellt nationellt förslag om en särskild nationell samordnare för kompetensförsörjningen inom kommunsektorn.
Vänsterpartiet – DELVIS
Vänsterpartiet vill att staten tar ett större ansvar för kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Partiet föreslår dock inte samma typ av nationell samordnare som Socialdemokraterna och Miljöpartiet har gjort.
Miljöpartiet – JA
Miljöpartiet har föreslagit en nationell samordnare för kompetensförsörjning inom vård och omsorg. Partiet har också föreslagit att regeringen ska genomföra den nationella planen för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Förslagen avslogs av riksdagen.
Kristdemokraterna – EJ TAGIT STÄLLNING
Vi hittar inget tillräckligt tydligt aktuellt nationellt förslag från Kristdemokraterna om att införa en ny nationell samordnare för kompetensförsörjningen inom kommunsektorn.
Liberalerna – EJ TAGIT STÄLLNING
Liberalerna har flera förslag om utbildning och kompetensförsörjning, men vi hittar inget tillräckligt tydligt aktuellt nationellt förslag om en särskild nationell samordnare med ansvar för kompetensförsörjningen inom kommunsektorn.
Så står partierna – i korthet
| Parti | Större statligt ansvar |
Fler utbildnings- |
Nationell samordning |
|---|---|---|---|
|
Moderaterna
|
JA | JA | EJ TAGIT STÄLLNING |
|
Socialdemokraterna
|
JA | JA | JA |
|
Sverigedemokraterna
|
EJ TAGIT STÄLLNING | JA | EJ TAGIT STÄLLNING |
|
Centerpartiet
|
JA | JA | EJ TAGIT STÄLLNING |
|
Vänsterpartiet
|
JA | JA | DELVIS |
|
Miljöpartiet
|
JA | JA | JA |
|
Kristdemokraterna
|
JA | JA | EJ TAGIT STÄLLNING |
|
Liberalerna
|
JA | JA | EJ TAGIT STÄLLNING |
Så har vi gjort bedömningen
JA innebär att partiet har ett konkret och tydligt förslag eller ställningstagande som svarar mot frågan.
NEJ innebär att partiet tydligt motsätter sig den aktuella inriktningen.
DELVIS används när partiet driver delar av den efterfrågade förändringen, men inte frågan i sin helhet.
EJ TAGIT STÄLLNING används när vi inte hittar ett tillräckligt tydligt aktuellt nationellt besked. Vi har då valt att inte tolka partiets övriga politik som ett svar.
Bedömningen bygger på partiernas aktuella nationella politiska underlag, budgetförslag, motioner och riksdagens behandling under mandatperioden 2025/26.
Vi har i första hand utgått från nationella källor. Lokala och regionala partiprogram har inte ensamma fått avgöra bedömningen av partiernas nationella politik.
Det är också viktigt att skilja mellan politiska förslag och beslutade åtgärder. Att ett parti har lagt en motion innebär exempelvis inte att förslaget har blivit lag eller att det genomförs.
Huvudsakliga källor: Sveriges riksdag, regeringen och partiernas aktuella nationella politiska underlag inför valet 2026.