Tre frågor om offentlig sektors ekonomi – så står partierna inför valet 2026
DEL 2
Efter tre frågor om offentlig upphandling går Offentliga Affärer vidare med tre frågor om offentlig sektors ekonomi. Fokus ligger på kommuner och regioner – deras finansiering, statsbidrag och möjligheter att planera verksamheten långsiktigt.
Vi har gått igenom partiernas aktuella förslag och ställningstaganden i riksdagen under mandatperioden 2025/26.
JA, NEJ, DELVIS eller EJ TAGIT STÄLLNING ger en snabb överblick. Under varje svar finns en kort förklaring.
Bedömningen utgår från partiernas nationella politik och aktuella förslag. När vi inte hittar ett tillräckligt tydligt ställningstagande har vi valt Ej tagit ställning i stället för att tolka partiets övriga politik.
4. Ska de generella statsbidragen till kommuner och regioner indexeras?
Kommuner och regioner har länge efterfrågat mer långsiktiga ekonomiska förutsättningar. En central fråga är om de generella statsbidragen ska följa utvecklingen av exempelvis priser, löner och demografi i stället för att beslutas på nytt från år till år.
Moderaterna – EJ TAGIT STÄLLNING
Vi hittar inget tillräckligt tydligt aktuellt nationellt förslag från Moderaterna om att införa en generell indexering av statsbidragen.
Socialdemokraterna – JA
Socialdemokraterna har lagt konkreta förslag om att värdesäkra de generella statsbidragen. Partiet har bland annat föreslagit att statsbidragen ska indexeras utifrån kostnadsutvecklingen i kommuner och regioner.
Sverigedemokraterna – EJ TAGIT STÄLLNING
Vi hittar inget tillräckligt tydligt aktuellt nationellt förslag från Sverigedemokraterna om generell indexering av statsbidragen.
Centerpartiet – EJ TAGIT STÄLLNING
Centerpartiet har aktuella förslag om kommunsektorns ekonomi och det kommunalekonomiska utjämningssystemet, men vi hittar inget tillräckligt tydligt aktuellt förslag om generell indexering av statsbidragen.
Vänsterpartiet – JA
Vänsterpartiet vill att de generella statsbidragen ska indexeras utifrån förändringar i priser, löner och demografi. Partiet har också föreslagit en förstärkning av de generella statsbidragen.
Miljöpartiet – JA
Miljöpartiet har lagt konkreta förslag om indexering av de generella statsbidragen. Partiet vill också förstärka de generella statsbidragen till kommuner och regioner.
Kristdemokraterna – EJ TAGIT STÄLLNING
Vi hittar inget tillräckligt tydligt aktuellt nationellt förslag från Kristdemokraterna om generell indexering av statsbidragen.
Liberalerna – EJ TAGIT STÄLLNING
Liberalerna har föreslagit förändringar av statsbidragssystemet och fler generella statsbidrag, men vi hittar inget tillräckligt tydligt förslag om att statsbidragen generellt ska indexeras.
5. Ska riktade statsbidrag i större utsträckning omvandlas till generella statsbidrag?
Staten använder både generella och riktade statsbidrag för att finansiera kommuner och regioner. Generella bidrag kan användas mer fritt medan riktade bidrag är kopplade till ett visst område eller ändamål.
Frågan är aktuell eftersom regeringen har arbetat för att minska antalet riktade statsbidrag och öka användningen av generella bidrag.
Moderaterna – JA
Moderaterna har betonat att generella statsbidrag ofta ger kommuner och regioner större frihet att själva prioritera resurserna och har ställt sig bakom en inriktning med färre riktade statsbidrag.
Socialdemokraterna – DELVIS
Socialdemokraterna har kritiserat omfattningen av riktade statsbidrag och vill i större utsträckning använda generella bidrag. Vi hittar däremot inget aktuellt förslag som innebär att riktade statsbidrag generellt ska omvandlas till generella.
Sverigedemokraterna – EJ TAGIT STÄLLNING
Vi hittar inget tillräckligt tydligt aktuellt nationellt förslag från Sverigedemokraterna om att riktade statsbidrag generellt ska omvandlas till generella.
Centerpartiet – JA
Centerpartiet vill minska antalet riktade statsbidrag och öka andelen generella bidrag. Partiet har bland annat lagt förslag om att riktade statsbidrag ska omvandlas till generella.
Vänsterpartiet – JA
Vänsterpartiet vill se över vilka riktade statsbidrag som kan omvandlas till generella statsbidrag. Partiet har också föreslagit en förstärkning av de generella statsbidragen.
Miljöpartiet – EJ TAGIT STÄLLNING
Miljöpartiet vill förstärka de generella statsbidragen, men vi hittar inget tillräckligt tydligt aktuellt nationellt ställningstagande om att riktade statsbidrag generellt ska omvandlas till generella.
Kristdemokraterna – EJ TAGIT STÄLLNING
Vi hittar inget tillräckligt tydligt aktuellt nationellt förslag från Kristdemokraterna om att riktade statsbidrag generellt ska omvandlas till generella.
Liberalerna – JA
Liberalerna har lagt ett aktuellt förslag om fler generella statsbidrag och vill på sikt omvandla riktade statsbidrag till generella.
6. Ska det kommunalekonomiska utjämningssystemet förändras?
Det kommunalekonomiska utjämningssystemet ska jämna ut skillnader i ekonomiska förutsättningar mellan kommuner och regioner. Systemet påverkar hur stora resurser olika kommuner och regioner får tillgång till och är därför en central fråga för den kommunala ekonomin.
I riksdagen har flera partier under mandatperioden lagt förslag om förändringar av utjämningssystemet.
Moderaterna – JA
Moderaterna har lagt aktuella förslag om det kommunalekonomiska utjämningssystemet och vill förändra delar av systemets utformning.
Socialdemokraterna – JA
Socialdemokraterna har lagt aktuella förslag om det kommunalekonomiska utjämningssystemet och vill förändra systemet för att skapa mer jämlika ekonomiska förutsättningar mellan kommuner och regioner.
Sverigedemokraterna – JA
Sverigedemokraterna har lagt en aktuell motion med förslag om förändringar av det kommunalekonomiska utjämningssystemet.
Centerpartiet – JA
Centerpartiet har lagt aktuella förslag om utjämningssystemet och vill förändra hur skillnader mellan kommuner och regioner ska hanteras. Partiet har bland annat lyft betydelsen av gleshet och befolkningsstruktur.
Vänsterpartiet – JA
Vänsterpartiet har lagt aktuella förslag om det kommunalekonomiska utjämningssystemet och kommunsektorns finansiering.
Miljöpartiet – EJ TAGIT STÄLLNING
Miljöpartiet har aktuella förslag om kommunsektorns ekonomi och statsbidrag, men vi hittar inte ett tillräckligt tydligt aktuellt förslag som innebär en konkret förändring av själva utjämningssystemet.
Kristdemokraterna – JA
Kristdemokraterna har lagt en aktuell motion om det kommunalekonomiska utjämningssystemet.
Liberalerna – JA
Liberalerna har lagt aktuella motioner om det kommunalekonomiska utjämningssystemet och vill förändra delar av systemet.
Så står partierna – i korthet
| Parti | Indexera statsbidragen | Färre riktade statsbidrag | Förändra utjämningssystemet |
|---|---|---|---|
| Moderaterna | EJ TAGIT STÄLLNING | JA | JA |
| Socialdemokraterna | JA | DELVIS | JA |
| Sverigedemokraterna | EJ TAGIT STÄLLNING | EJ TAGIT STÄLLNING | JA |
| Centerpartiet | EJ TAGIT STÄLLNING | JA | JA |
| Vänsterpartiet | JA | JA | JA |
| Miljöpartiet | JA | EJ TAGIT STÄLLNING | EJ TAGIT STÄLLNING |
| Kristdemokraterna | EJ TAGIT STÄLLNING | EJ TAGIT STÄLLNING | JA |
| Liberalerna | EJ TAGIT STÄLLNING | JA | JA |
Så har vi gjort bedömningen
JA innebär att partiet har ett konkret och tydligt förslag eller ställningstagande som svarar mot frågan.
NEJ innebär att partiet tydligt motsätter sig den aktuella inriktningen.
DELVIS används när partiet driver delar av den efterfrågade förändringen, men inte frågan i sin helhet.
EJ TAGIT STÄLLNING används när vi inte hittar ett tillräckligt tydligt aktuellt nationellt besked. Vi har då valt att inte tolka partiets övriga politik som ett svar.
Bedömningen bygger på partiernas aktuella motioner, budgetförslag, reservationer och riksdagens behandling under mandatperioden 2025/26. En motion från ett enskilt riksdagsår ska inte automatiskt tolkas som hela partiets politik. Därför har vi varit försiktiga med bedömningarna och valt Ej tagit ställning när underlaget inte är tillräckligt tydligt.
Huvudsakliga källor: Sveriges riksdag, bland annat betänkande 2025/26:FiU26 Kommunala frågor samt partiernas budgetmotioner och aktuella motioner om kommunsektorns ekonomi och statsbidrag.