Tre frågor om offentlig upphandling – så står partierna inför valet 2026
DEL1-Upphandling
Inför valet den 13 september har Offentliga Affärer valt ut tre frågor som är aktuella för offentlig upphandling. Fokus ligger på hur partierna vill använda och förändra reglerna för offentlig upphandling.
Vi har gått igenom partiernas aktuella förslag och ställningstaganden i riksdagen under mandatperioden 2025/26.
JA, NEJ, DELVIS eller EJ TAGIT STÄLLNING ger en snabb överblick. Under varje svar finns en kort förklaring.
Bedömningen utgår från partiernas nationella politik och aktuella förslag. När vi inte hittar ett tillräckligt tydligt ställningstagande har vi valt Ej tagit ställning i stället för att tolka partiets övriga politik.
1. Ska svenska företag kunna prioriteras i offentlig upphandling?
Frågan har blivit mer aktuell i takt med diskussionen om svensk produktion, konkurrenskraft och försörjningsberedskap. Samtidigt bygger upphandlingsregelverket på principer om bland annat likabehandling och icke-diskriminering.
Moderaterna – NEJ
Moderaterna betonar konkurrens och konkurrensneutralitet och har motsatt sig krav som innebär att offentlig upphandling används för att gynna företag utifrån exempelvis nationellt ursprung. Partiet framhåller att offentlig upphandling ska ge förutsättningar för konkurrens mellan leverantörer.
Socialdemokraterna – DELVIS
Socialdemokraterna vill använda offentlig upphandling mer strategiskt och har föreslagit högre klimatkrav som bland annat kan bidra till att stärka svensk industri. Det innebär däremot inte ett generellt förslag om att svenska företag ska prioriteras enbart på grund av nationalitet.
Sverigedemokraterna – EJ TAGIT STÄLLNING
Sverigedemokraterna vill stärka svenska företags och mindre företags möjligheter att delta i offentlig upphandling och har lyft frågor om svensk produktion och försörjning. Vi hittar däremot inget tillräckligt tydligt aktuellt nationellt ställningstagande om att svenska företag generellt ska prioriteras framför utländska företag.
Centerpartiet – EJ TAGIT STÄLLNING
Centerpartiet vill göra det enklare för små och medelstora företag att delta i offentlig upphandling. Partiet har också förslag som berör svenska och regionala livsmedel, men vi hittar inget tillräckligt tydligt nationellt ställningstagande om att svenska företag generellt ska prioriteras.
Vänsterpartiet – EJ TAGIT STÄLLNING
Vänsterpartiet vill skärpa reglerna för offentlig upphandling på flera områden, bland annat när det gäller arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. Vi hittar däremot inget tillräckligt tydligt aktuellt nationellt förslag om att svenska företag generellt ska prioriteras.
Miljöpartiet – DELVIS
Miljöpartiet vill använda offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg och har föreslagit att upphandling ska kunna bidra till att gynna svenska företag som ligger långt framme inom klimatomställningen. Det handlar inte om ett generellt företräde för svenska företag.
Kristdemokraterna – EJ TAGIT STÄLLNING
Kristdemokraterna betonar konkurrens, öppenhet och att olika aktörer ska kunna delta i offentlig upphandling. Vi hittar inget tillräckligt tydligt aktuellt nationellt ställningstagande om att svenska företag generellt ska prioriteras.
Liberalerna – EJ TAGIT STÄLLNING
Vi hittar inget tillräckligt tydligt aktuellt nationellt ställningstagande från Liberalerna om att svenska företag ska prioriteras i offentlig upphandling.
2. Ska beredskap väga tyngre vid offentlig upphandling?
Säkerhet och beredskap har fått större betydelse för offentlig upphandling. Frågan handlar bland annat om hur offentliga aktörer ska kunna säkerställa tillgång till varor och tjänster även vid kriser och störningar i försörjningskedjor.
Moderaterna – JA
Moderaterna har stött förändringar av upphandlingsreglerna som stärker möjligheterna att ta hänsyn till säkerhet och beredskap. Partiet har också lyft behovet av att offentlig upphandling ska bidra till ett mer robust samhälle.
Socialdemokraterna – JA
Socialdemokraterna har lyft behovet av att anpassa upphandlingssystemet till det förändrade säkerhetspolitiska läget. Partiet har bland annat framhållit att leverantörer som kan utgöra en säkerhetsrisk ska kunna uteslutas från offentliga upphandlingar.
Sverigedemokraterna – JA
Sverigedemokraterna har stött förändringar som stärker säkerhets- och beredskapsaspekterna vid offentlig upphandling. Partiet har bland annat lyft möjligheten att utesluta aktörer av säkerhetsskäl och kopplingen mellan upphandling, civil beredskap och försvarsförmåga.
Centerpartiet – JA
Centerpartiet har lagt ett konkret förslag om att beredskapsläget ska kunna motivera användning av reglerna för försvars- och säkerhetsupphandling vid upphandling inom bland annat vård, omsorg och socialtjänst.
Vänsterpartiet – EJ TAGIT STÄLLNING
Vänsterpartiet har förslag om förändringar av upphandlingsregelverket på flera områden, men vi hittar inget tillräckligt tydligt aktuellt nationellt ställningstagande för just frågan om att beredskap specifikt ska väga tyngre vid offentlig upphandling.
Miljöpartiet – EJ TAGIT STÄLLNING
Miljöpartiet driver frågor om strategisk och hållbar offentlig upphandling, men vi hittar inget tillräckligt tydligt aktuellt nationellt ställningstagande om att beredskap specifikt ska väga tyngre vid offentlig upphandling.
Kristdemokraterna – EJ TAGIT STÄLLNING
Kristdemokraterna har lyft frågor om säkerhet och kontroll inom offentlig upphandling, men vi hittar inget tillräckligt tydligt aktuellt nationellt ställningstagande för just frågan om att beredskap ska väga tyngre.
Liberalerna – EJ TAGIT STÄLLNING
Vi hittar inget tillräckligt tydligt aktuellt nationellt ställningstagande från Liberalerna om att beredskap specifikt ska väga tyngre vid offentlig upphandling.
3. Ska upphandlingsreglerna förenklas?
Frågan om enklare upphandlingsregler handlar bland annat om att minska administrationen och göra det lättare för fler företag att delta i offentliga upphandlingar. Samtidigt finns krav på kontroll, kvalitet och rättssäkerhet.
Moderaterna – JA
Moderaterna vill fortsätta arbetet med att förenkla upphandlingsregelverket och samtidigt stärka uppföljning och kvalitetskontroll.
Socialdemokraterna – DELVIS
Socialdemokraterna vill förändra delar av upphandlingsregelverket. Partiet har exempelvis föreslagit att allmännyttiga bostadsföretag ska kunna undantas från LOU. Samtidigt vill partiet skärpa andra delar av regelverket, bland annat kontrollen av underleverantörer.
Sverigedemokraterna – JA
Sverigedemokraterna har lagt förslag om förändringar i LOU och vill förenkla upphandlingsprocesserna, bland annat för att göra det lättare för mindre företag att delta.
Centerpartiet – JA
Centerpartiet driver regelförenkling för företag och har lagt förslag om förändringar av upphandlingsreglerna, bland annat för upphandlingar under EU:s tröskelvärden. Partiet vill också göra det lättare för mindre företag att delta.
Vänsterpartiet – EJ TAGIT STÄLLNING
Vänsterpartiet vill förändra upphandlingsregelverket, framför allt genom skärpta krav på exempelvis arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och kontroll. Vi hittar däremot inget tillräckligt tydligt aktuellt nationellt ställningstagande för en generell förenkling av upphandlingsreglerna.
Miljöpartiet – EJ TAGIT STÄLLNING
Miljöpartiet vill skärpa hållbarhetskraven och använda offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg. Vi hittar däremot inget tillräckligt tydligt aktuellt nationellt ställningstagande för en generell förenkling av upphandlingsreglerna.
Kristdemokraterna – EJ TAGIT STÄLLNING
Kristdemokraterna vill minska hinder och kostnader för företag som deltar i offentlig upphandling och betonar bättre förutsättningar för konkurrens. Vi hittar däremot inget tillräckligt tydligt aktuellt ställningstagande för en generell förenkling av upphandlingsreglerna.
Liberalerna – EJ TAGIT STÄLLNING
Vi hittar inget tillräckligt tydligt aktuellt nationellt ställningstagande från Liberalerna om en generell förenkling av upphandlingsreglerna.
Så står partierna – i korthet
| Parti | Svenska företag | Beredskap | Förenkla reglerna |
|---|---|---|---|
| Moderaterna | NEJ | JA | JA |
| Socialdemokraterna | DELVIS | JA | DELVIS |
| Sverigedemokraterna | EJ TAGIT STÄLLNING | JA | JA |
| Centerpartiet | EJ TAGIT STÄLLNING | JA | JA |
| Vänsterpartiet | EJ TAGIT STÄLLNING | EJ TAGIT STÄLLNING | EJ TAGIT STÄLLNING |
| Miljöpartiet | DELVIS | EJ TAGIT STÄLLNING | EJ TAGIT STÄLLNING |
| Kristdemokraterna | EJ TAGIT STÄLLNING | EJ TAGIT STÄLLNING | EJ TAGIT STÄLLNING |
| Liberalerna | EJ TAGIT STÄLLNING | EJ TAGIT STÄLLNING | EJ TAGIT STÄLLNING |
Så har vi gjort bedömningen
JA innebär att partiet har ett konkret och tydligt förslag eller ställningstagande som svarar mot frågan.
NEJ innebär att partiet tydligt motsätter sig den aktuella inriktningen.
DELVIS används när partiet driver delar av den efterfrågade förändringen, men inte frågan i sin helhet.
EJ TAGIT STÄLLNING används när vi inte hittar ett tillräckligt tydligt aktuellt nationellt besked. Vi har då valt att inte tolka partiets övriga politik som ett svar.
Det är särskilt viktigt när det gäller frågan om svenska företag. Ett parti kan vilja stärka svensk produktion, svenska företag eller svensk konkurrenskraft utan att samtidigt vilja ge svenska företag företräde på grund av nationalitet. Upphandlingsregelverket innehåller krav på bland annat likabehandling och icke-diskriminering.
Bedömningen bygger på partiernas aktuella motioner, budgetförslag, reservationer och riksdagens behandling under mandatperioden 2025/26. En enskild motion eller ett enskilt uttalande har inte automatiskt tolkats som partiets samlade politik.
Källor: Sveriges riksdag, bland annat riksdagens behandling av offentlig upphandling under mandatperioden 2025/26, samt partiernas aktuella motioner och budgetförslag.