Tre frågor om skolan – så står partierna inför valet 2026
Skolan är en av kommunernas största verksamheter och en fråga där både kommuner och staten har ett stort ansvar.
Inför valet den 13 september har Offentliga Affärer valt ut tre aktuella frågor som berör skolans organisation, ekonomi och villkor.
Vi har gått igenom partiernas aktuella förslag och ställningstaganden i riksdagen.
JA, NEJ, DELVIS eller EJ TAGIT STÄLLNING ger en snabb överblick. Under varje svar finns en kort förklaring.
Bedömningen utgår från partiernas nationella politik och aktuella riksdagsarbete. När vi inte hittar ett tillräckligt tydligt ställningstagande har vi valt Ej tagit ställning i stället för att tolka partiets övriga politik.
13. Ska vinster i friskolor begränsas ytterligare?
Friskolesektorn har varit en av de stora skolpolitiska frågorna under mandatperioden. Riksdagen har under 2026 behandlat regeringens förslag om skärpta villkor för friskolesektorn.
Förslaget innebär bland annat ett värdeöverföringsförbud i vissa situationer samt skärpta krav på enskilda huvudmäns ekonomi och långsiktighet. Lagändringarna är beslutade och ska börja gälla den 1 juli 2027.
Samtidigt vill Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet gå längre och har föreslagit bland annat att ett vinstförbud i skolan och förskolan ska utredas.
Moderaterna – NEJ
Moderaterna stödde regeringens förslag om skärpta villkor, men inte oppositionens förslag om ett mer långtgående vinstförbud.
Socialdemokraterna – JA
Socialdemokraterna vill gå längre än regeringens förslag. Partiet har föreslagit ett vinstförbud och vill att staten ska ta ett större ansvar för att skolans resurser används till utbildning.
Sverigedemokraterna – NEJ
Sverigedemokraterna stödde regeringens förslag om skärpta villkor och inte oppositionens förslag om ett mer långtgående vinstförbud.
Centerpartiet – EJ TAGIT STÄLLNING
Centerpartiet stödde regeringens förslag om skärpta villkor, men vi hittar inte ett tillräckligt tydligt aktuellt nationellt ställningstagande för ett generellt vinstförbud.
Vänsterpartiet – JA
Vänsterpartiet vill gå längre än regeringens förslag och har föreslagit både ett värdeöverföringsförbud och att ett vinstförbud ska utredas.
Miljöpartiet – JA
Miljöpartiet vill gå längre och har föreslagit ett stopp för vinstutdelning i skolan. Partiet har också uttryckt att aktiebolag med vinstsyfte inte hör hemma i skolan.
Kristdemokraterna – NEJ
Kristdemokraterna stödde regeringens förslag och inte oppositionens förslag om ett mer långtgående vinstförbud.
Liberalerna – NEJ
Liberalerna stödde regeringens förslag och inte oppositionens förslag om ett mer långtgående vinstförbud.
14. Ska skolan vara helt mobilfri?
Riksdagen beslutade i juni 2026 att göra de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet mobilfria. Som huvudregel ska elevernas mobiltelefoner samlas in vid skoldagens början och lämnas tillbaka vid skoldagens slut. Reglerna började gälla den 1 augusti 2026.
Centerpartiet och Miljöpartiet hade invändningar mot hur ett nationellt mobilförbud skulle utformas.
Moderaterna – JA
Moderaterna stödde regeringens förslag om en mobilfri skola.
Socialdemokraterna – JA
Socialdemokraterna stödde regeringens förslag.
Sverigedemokraterna – JA
Sverigedemokraterna stödde regeringens förslag.
Centerpartiet – DELVIS
Centerpartiet vill att skolan i stor utsträckning ska vara mobilfri, men ville att rektor skulle få avgöra när och hur mobilförbudet ska tillämpas. Partiet motsatte sig därför den obligatoriska nationella modellen.
Vänsterpartiet – EJ TAGIT STÄLLNING
Vi hittar inte ett tillräckligt tydligt aktuellt nationellt ställningstagande från Vänsterpartiet för eller emot just den beslutade nationella modellen för mobilfri skola.
Miljöpartiet – DELVIS
Miljöpartiet hade invändningar mot ett obligatoriskt nationellt mobilförbud och ville bland annat följa upp effekterna av reformen.
Kristdemokraterna – JA
Kristdemokraterna stödde regeringens förslag.
Liberalerna – JA
Liberalerna stödde regeringens förslag.
15. Ska staten ta ett större ansvar för skolans finansiering?
Frågan om statens ansvar för skolan är aktuell inför valet. I dag är kommunerna huvudmän för den kommunala skolan, samtidigt som staten styr genom lagstiftning, statsbidrag och nationella regler.
En statlig utredning har presenterat alternativ för ett större statligt ansvar, bland annat ett fullständigt statligt huvudmannaskap där staten även tar över ansvaret för fördelningen av ekonomiska resurser. Utredningen bereds fortfarande inom Regeringskansliet.
Flera partier har samtidigt lagt egna konkreta förslag om ökad statlig finansiering eller ett större statligt ansvar.
Moderaterna – EJ TAGIT STÄLLNING
Moderaterna vill öka den statliga styrningen på flera områden, men har inte tagit ställning för att staten generellt ska ta över finansieringsansvaret för skolan. Partiet har samtidigt sagt att förslaget om en nationell skolpengsnorm inte bör genomföras under mandatperioden.
Socialdemokraterna – JA
Socialdemokraterna vill att staten tar ett ökat ansvar för skolans finansiering och har föreslagit ett sektorsbidrag med ökade resurser till kommunerna. Partiet vill också införa bindande nationella regler för bland annat lärartäthet, klassernas storlek och elevhälsa.
Sverigedemokraterna – JA
Sverigedemokraterna har uttryckt stöd för ett förstatligande av skolan. I riksdagen har partiet framfört att skolan bör förstatligas, vilket innebär ett större statligt ansvar även för finansiering och styrning.
Centerpartiet – JA
Centerpartiet vill stärka statens finansiering av skolan genom ett sektorsbidrag. I partiets budgetmotion för 2026 föreslås ett kraftfullt sektorsbidrag och att flera riktade statsbidrag ska slås ihop till en mer förutsägbar finansiering.
Vänsterpartiet – JA
Vänsterpartiet vill förstatliga skolan och har föreslagit en parlamentarisk utredning om hur staten ska överta huvudansvaret för skolan. Partiet kopplar detta till statlig finansiering och en mer likvärdig resursfördelning.
Miljöpartiet – JA
Miljöpartiet vill att staten ska ta ett större ansvar för skolans finansiering och likvärdighet genom bland annat ett sektorsbidrag.
Kristdemokraterna – EJ TAGIT STÄLLNING
Vi hittar inte ett tillräckligt tydligt aktuellt nationellt ställningstagande från Kristdemokraterna för att staten generellt ska ta över ett större ansvar för skolans finansiering.
Liberalerna – JA
Liberalerna har sedan länge drivit frågan om ett statligt huvudansvar för skolan. Partiet vill återförstatliga skolan och har kopplat detta till statlig finansiering och en nationell skolpeng.
Så står partierna – i korthet
| Parti | Begränsa vinster ytterligare | Mobilfri skola | Större statligt ansvar för skolans finansiering |
|---|---|---|---|
| Moderaterna |
NEJ | JA | EJ TAGIT STÄLLNING |
| Socialdemokraterna |
JA | JA | JA |
| Sverigedemokraterna |
NEJ | JA | JA |
| Centerpartiet |
EJ TAGIT STÄLLNING | DELVIS | JA |
| Vänsterpartiet |
JA | EJ TAGIT STÄLLNING | JA |
| Miljöpartiet |
JA | DELVIS | JA |
| Kristdemokraterna |
NEJ | JA | EJ TAGIT STÄLLNING |
| Liberalerna |
NEJ | JA | JA |
Så har vi gjort bedömningen
JA innebär att partiet har ett konkret och tydligt förslag eller ställningstagande som svarar mot frågan.
NEJ innebär att partiet tydligt motsätter sig den aktuella inriktningen.
DELVIS används när partiet driver delar av den efterfrågade förändringen, men inte frågan i sin helhet.
EJ TAGIT STÄLLNING används när vi inte hittar ett tillräckligt tydligt aktuellt nationellt besked. Vi har då valt att inte tolka partiets övriga politik som ett svar.
Källor: Sveriges riksdag, bland annat betänkande 2025/26:UbU30 Skärpta villkor för friskolesektorn, betänkande 2025/26:UbU22 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan samt betänkande 2025/26:UbU7 Övergripande skolfrågor. Därutöver har aktuella parti- och budgetmotioner från 2025/26 använts.
Läs också
-Del 1: Tre frågor om offentlig upphandling – så står partierna inför valet 2026-
–Del 2: Tre frågor om ekonomin i offentlig sektor – så står partierna inför valet 2026
-Del 3: Tre frågor om komptensförsörjning– så står partierna inför valet 2026
–Del 4: Tre frågor om välfärden – så står partierna inför valet 2026