Tre frågor om välfärden – så står partierna inför valet 2026
DEL 4
Efter tre frågor om offentlig upphandling, tre frågor om offentlig sektors ekonomi och tre frågor om kompetensförsörjningen i välfärden går Offentliga Affärer vidare med kontroll, utförare och välfärdsbrott.
Frågor om privata utförare, vinster i välfärden och felaktiga utbetalningar är aktuella för kommuner och regioner. Under 2026 har riksdagen bland annat beslutat om skärpta krav på kontroll och uppföljning av privata utförare och om att kommunala utbetalningar ska kunna granskas av Utbetalningsmyndigheten. Riksdagen har också behandlat förslag om vinster inom välfärden.
Vi har valt frågor där det finns aktuella riksdagsförslag, reservationer eller beslut. Bedömningen bygger på vad partierna faktiskt har föreslagit eller hur de har röstat – inte på tolkningar av partiernas övriga politik.
JA, NEJ, DELVIS eller EJ TAGIT STÄLLNING ger en snabb överblick. Under varje svar finns en kort förklaring.
Bedömningen utgår från partiernas nationella politik och aktuella riksdagsarbete under mandatperioden 2025/26. När underlaget inte räcker för ett tydligt svar har vi valt Ej tagit ställning.
10. Ska vinster i skattefinansierad välfärd begränsas?
Frågan om privata aktörer och vinster i välfärden är fortsatt politiskt omstridd. I riksdagens behandling av kommunala frågor våren 2026 fanns bland annat förslag från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om att begränsa eller stoppa vinster i välfärden.
Riksdagen avslog förslagen. I den aktuella omröstningen röstade Socialdemokraterna och Miljöpartiet för reservationen, medan Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna röstade för utskottets förslag. Vänsterpartiet avstod.
Moderaterna – NEJ
Moderaterna röstade för utskottets förslag och därmed mot reservationen om aktörer och vinster inom välfärdens verksamheter.
Socialdemokraterna – JA
Socialdemokraterna stod bakom reservationen och röstade för förslag om ökad samhällskontroll och begränsningar av vinster inom välfärden.
Sverigedemokraterna – NEJ
Sverigedemokraterna röstade för utskottets förslag och mot reservationen.
Centerpartiet – NEJ
Centerpartiet röstade för utskottets förslag i den aktuella omröstningen.
Vänsterpartiet – EJ TAGIT STÄLLNING
Vänsterpartiet hade flera motioner i frågan men avstod från att rösta i den aktuella huvudomröstningen. Vi sätter därför inte JA eller NEJ utifrån denna votering.
Miljöpartiet – JA
Miljöpartiet stod bakom reservationen och röstade mot utskottets förslag.
Kristdemokraterna – NEJ
Kristdemokraterna röstade för utskottets förslag och mot reservationen.
Liberalerna – NEJ
Liberalerna röstade för utskottets förslag och mot reservationen.
11. Ska privata utförare i välfärden kontrolleras och följas upp hårdare?
Kommuner och regioner använder privata utförare inom bland annat vård, omsorg och andra kommunala verksamheter. Riksdagen beslutade i maj 2026 om ändringar i kommunallagen som ska stärka kontrollen och uppföljningen av privata utförare.
Förändringen innebär bland annat att kommun- eller regionstyrelsens uppsiktsplikt tydliggörs och att styrelsen varje år ska rapportera till fullmäktige om nämndernas kontroll och uppföljning av verksamhet som lämnats över till privata utförare.
Syftet är enligt riksdagen att motverka välfärdsbrott, oseriösa aktörer och korruption. De nya reglerna började gälla den 1 juli 2026.
I denna fråga finns ingen politisk skiljelinje i själva riksdagsbeslutet. Riksdagen biföll regeringens lagförslag.
Moderaterna – JA
Moderaterna stödde regeringens förslag.
Socialdemokraterna – JA
Socialdemokraterna stödde regeringens förslag.
Sverigedemokraterna – JA
Sverigedemokraterna stödde regeringens förslag.
Centerpartiet – JA
Centerpartiet stödde regeringens förslag.
Vänsterpartiet – JA
Vänsterpartiet stödde regeringens förslag.
Miljöpartiet – JA
Miljöpartiet stödde regeringens förslag.
Kristdemokraterna – JA
Kristdemokraterna stödde regeringens förslag.
Liberalerna – JA
Liberalerna stödde regeringens förslag.
Det innebär att samtliga åtta riksdagspartier stod bakom lagändringen. Riksdagen fattade beslutet genom acklamation.
12. Ska kommunernas utbetalningar kunna granskas av Utbetalningsmyndigheten?
Kommunerna betalar ut ekonomiskt stöd och andra förmåner inom flera välfärdsområden. Regeringen föreslog under våren 2026 att kommunernas utbetalningar skulle kunna omfattas av Utbetalningsmyndighetens dataanalys och granskning.
Riksdagen sa ja till förslaget den 26 maj 2026. Från den 1 juli 2026 ska kommunerna lämna uppgifter när Utbetalningsmyndigheten begär det. Från den 1 juli 2029 blir det obligatoriskt för kommunerna att lämna uppgifter även utan en sådan begäran.
Även denna fråga hade ett brett stöd i riksdagen. Finansutskottet tillstyrkte regeringens proposition och riksdagen biföll förslaget. I betänkandet finns ett särskilt yttrande från Socialdemokraterna, men ingen reservation mot själva lagförslaget.
Moderaterna – JA
Moderaterna stödde regeringens förslag.
Socialdemokraterna – JA
Socialdemokraterna hade synpunkter på delar av förslaget men motsatte sig inte själva lagstiftningen. Riksdagen antog regeringens förslag.
Sverigedemokraterna – JA
Sverigedemokraterna stödde förslaget.
Centerpartiet – JA
Centerpartiet stödde förslaget.
Vänsterpartiet – JA
Vänsterpartiet stödde förslaget.
Miljöpartiet – JA
Miljöpartiet stödde förslaget.
Kristdemokraterna – JA
Kristdemokraterna stödde förslaget.
Liberalerna – JA
Liberalerna stödde förslaget.
Riksdagen biföll propositionen och beslutet fattades med acklamation.
Så står partierna – i korthet
| Parti | Begränsa vinster i välfärden | Hårdare kontroll av privata utförare | Granskning av kommunala utbetalningar |
|---|---|---|---|
| Moderaterna | NEJ | JA | JA |
| Socialdemokraterna | JA | JA | JA |
| Sverigedemokraterna | NEJ | JA | JA |
| Centerpartiet | NEJ | JA | JA |
| Vänsterpartiet | EJ TAGIT STÄLLNING | JA | JA |
| Miljöpartiet | JA | JA | JA |
| Kristdemokraterna | NEJ | JA | JA |
| Liberalerna | NEJ | JA | JA |
Så har vi gjort bedömningen
JA innebär att partiet har röstat för det aktuella förslaget eller står bakom ett konkret förslag som motsvarar frågan.
NEJ innebär att partiet har röstat emot den aktuella reservationen eller för det förslag som innebär att förändringen inte genomförs.
DELVIS används när partiet driver delar av den efterfrågade förändringen, men inte frågan i sin helhet.
EJ TAGIT STÄLLNING används när vi inte kan utläsa ett tydligt ja eller nej ur den aktuella riksdagsbehandlingen.
Det är viktigt att skilja mellan ett partis allmänna syn på välfärden och hur partiet faktiskt har agerat i riksdagen. I denna sammanställning har vi därför i första hand utgått från riksdagens dokument, reservationer och voteringar.
Fråga 10 skiljer ut sig genom att det finns en tydlig politisk skiljelinje. Socialdemokraterna och Miljöpartiet röstade för reservationen om aktörer och vinster inom välfärdens verksamheter, medan Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna röstade för utskottets förslag. Vänsterpartiet avstod i den aktuella omröstningen.
Fråga 11 och 12 visar däremot något annat: bred politisk enighet om att stärka kontrollen över privata utförare och att ge Utbetalningsmyndigheten möjlighet att granska kommunala utbetalningar.
Det är också en viktig del av bilden inför valet. Alla politiska skiljelinjer handlar inte om huruvida kontroll ska finnas – ibland handlar de snarare om hur kontrollen ska utformas och hur långt den ska gå.
Källor: Sveriges riksdag, framför allt betänkande 2025/26:FiU26 Kommunala frågor, betänkande 2025/26:KU35 Bättre förutsättningar för digitala kommunala sammanträden och förbättrad kontroll och uppföljning av privata utförare i kommuner och regioner samt betänkande 2025/26:FiU43 Förbättrade förutsättningar för kommuner att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.