Sverige kan leda AI-eran

AI-revolutionen förändrar inte bara hur företag arbetar. Den lyfter också fram staten, kommunerna och myndigheterna som helt avgörande möjliggörare för nästa generations företag. Det menar Emil Jansson, Salesforce, i denna artikel.

– Om svensk offentlig sektor ska fortsätta vara en möjliggörare för innovation och tillväxt behöver dess digitala tjänster utvecklas från slutna system till öppna och maskinläsbara plattformar, framhåller han.

Vi står inför ett skifte som är större än digitaliseringen av enskilda processer. I en nära framtid kommer många företag att byggas med AI och autonoma agenter som centrala komponenter i verksamheten. Organisationer kommer att kunna växa snabbare, med färre administrativa funktioner och större beroende av data, automatisering och digitala ekosystem. Om svensk offentlig sektor ska fortsätta stödja näringslivets utveckling behöver den anpassa sig till denna verklighet.

AI ritar om organisationskartan

Den traditionella myndighetsstrukturen är byggd för förutsägbarhet, intern kontroll och en värld där information huvudsakligen hanteras av människor under kontorstid. Samtidigt förändrar generativ AI snabbt förutsättningarna för hur organisationer byggs och drivs.

Vi ser redan hur företag skapar nya affärsmodeller där automatisering, AI och digitala plattformar möjliggör tillväxt utan motsvarande ökning av personalstyrka eller fysiska tillgångar. Det handlar inte om att människor försvinner ur ekvationen, utan om att arbetsuppgifter, roller och kompetensbehov förändras.

En ny entreprenörsvåg

För Sverige behöver detta inte innebära ökad arbetslöshet. Tvärtom kan det skapa förutsättningar för en ny entreprenörsvåg. Med en välutbildad arbetskraft och stark innovationskultur har vi goda möjligheter att omvandla teknikutvecklingen till nya företag, tjänster och arbetstillfällen.

För offentlig sektor innebär detta ett skifte i synsätt:

Det gamla uppdraget: att bygga och leverera färdiga digitala tjänster till medborgare och företag.

Det nya uppdraget: att skapa en digital infrastruktur där företag, entreprenörer och AI-system kan interagera med offentlig information och offentliga processer på ett säkert, standardiserat och automatiserat sätt.

Från digitala tjänster till en nationell Data Foundation

För att framtidens företag ska kunna använda AI effektivt krävs tillgång till tillförlitlig och aktuell information från omvärlden.

Föreställ dig ett logistikföretag vars AI-system planerar transporter i realtid. För att fatta rätt beslut behöver det kunna hämta information om vägunderhåll, miljözoner, tillstånd, trafikstörningar och tullregler direkt från offentliga system. Om informationen endast finns tillgänglig via PDF-dokument, manuella handläggningsprocesser eller slutna system går en stor del av potentialen förlorad.

Offentlig sektor sitter på några av samhällets mest värdefulla datatillgångar. Om dessa görs tillgängliga genom en robust Data Foundation – där data kvalitetssäkras, skyddas och exponeras via öppna standardiserade gränssnitt för AI-system och digitala tjänster – skapas helt nya möjligheter för innovation.

Det handlar inte enbart om öppna data. Det handlar om att göra offentlig information användbar i en värld där allt fler beslut fattas med stöd av intelligenta system.

Beräkningskapacitet – vår tids nya infrastruktur

Men data är bara ena halvan av ekvationen. För att framtidens AI-drivna företag ska kunna växa i Sverige krävs också tillgång till beräkningskapacitet.

GPU:er, AI-plattformar och datacenter bör i allt högre grad betraktas som strategisk infrastruktur. På samma sätt som vägar, elnät och bredbandsutbyggnad skapade förutsättningar för tidigare ekonomiska språng, kommer tillgången till beräkningskapacitet att påverka vår framtida konkurrenskraft.

Här finns tydliga paralleller till de satsningar som gjordes på bredbandsutbyggnad under 1990- och 2000-talen. De investeringarna skapade grunden för framväxten av svenska teknikföretag som Spotify, Klarna och Skype. Nu står vi inför ett liknande vägval.

Staten behöver inte bygga datacenter själv, men genom att skapa rätt förutsättningar för att strategisk AI-infrastruktur etableras i Sverige, säkrar vi vår digitala suveränitet och skapar en trygg grund för både näringsliv och offentlig verksamhet.

Reformer för en ny era

Att anpassa samhället till AI-eran är inte främst ett teknikprojekt. Det är ett ledarskapsprojekt.

Under Almedalsveckan bör därför följande frågor stå högt på agendan:

1. En nationell strategi för beräkningskapacitet och AI-infrastruktur

Sverige behöver en långsiktig strategi för hur tillgången till säker och konkurrenskraftig AI-infrastruktur ska säkras på svensk mark.

2. Komplettera omställningsstöden med entreprenörskapsstöd

När arbetsmarknaden förändras behöver fler människor kunna omsätta sin kompetens i nya företag. Innovationscheckar, startstöd och riktade entreprenörsprogram kan bli viktiga komplement till dagens omställningssystem.

3. Utöka användningen av regulatoriska sandlådor

Myndigheter bör ges tydliga mandat att skapa säkra miljöer där företag kan testa AI-lösningar på realistiska men skyddade datamängder under kontrollerade former.

4. Utred ett regelverk för autonoma AI-agenter

När AI-system i ökande grad interagerar med myndigheter uppstår nya juridiska frågor kring ansvar, spårbarhet och rättssäkerhet. Dessa frågor behöver adresseras innan tekniken blir vardag.

Almedalen som startskott

När vi samlas i Almedalen diskuteras ofta digitalisering som en fråga om effektivisering. Men AI handlar om något större. Den handlar om hur vi bygger nästa generations samhälle, företag och offentliga institutioner.

Om Sverige lyckas kombinera öppna och användbara datatillgångar, modern digital infrastruktur och ett innovationsfrämjande regelverk kan AI bli en kraft som stärker både konkurrenskraften och välfärden.

Frågan är inte om utvecklingen kommer att ske. Frågan är om Sverige väljer att leda den.

Emil Jansson, Salesforce

Läs mer om Salesforces panelsamtal som hålls under Almedalsveckan i OFFENTLIGA AFFÄRERS tält, Strandgatan, Visby, klicka här.