Välkommen översyn av överskottsmålet

Svenskt Näringsliv välkomnar regeringens översyn av överskottsmålet. Det är viktigt att det sker på ett ansvarsfullt sätt med en bred politisk uppslutning. Att redan nu skissa på detaljerade önskelistor är inte rätt väg att gå. Principen bör istället vara att det utrymme som kan skapas vid en förändring av överskottsmålet används till reformer som påverkar den långsiktiga tillväxten positivt. Det skriver Ann Öberg, chefekonom, i en kommentar.
Vi har ett budgetpolitiskt ramverk i form av överskottsmål för offentlig sektor, utgiftstak för staten och kommunalt balanskrav som tjänat Sveriges ekonomi väl. Erfarenheter av tidigare offentligfinansiella kriser visar på vikten av tydliga budgetpolitiska mål för att stärka finanspolitikens transparens och trovärdighet.
Därför är det viktigt att ändra överskottsmålet på ett ansvarsfullt sätt. Det innebär att finanspolitikens långsiktiga hållbarhet inte äventyras, att EU:s direktiv efterlevs, att ändringen föregås av ett utredningsarbete och att hänsyn tas till konjunkturläget. Om de offentliga finanserna inte är långsiktigt hållbara tappar de finansiella marknaderna, hushåll och företag förtroendet för den offentliga sektorns förmåga att fullgöra sina åtaganden. Enligt tidigare beräkningar av Konjunkturinstitutet kan de offentliga finanserna försvagas med drygt 1 procent av BNP utan att hållbarheten åsidosätts.
Om man avstår från att förända överskottsmålet kommer den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet (tillgångar minus skulder) att skapa en offentlig förmögenhetsbuffert som starkt kan ifrågasättas. I samband med att överskottsmålet etablerades angav man att syftet var att få ner nettoskulden till noll 2010. Det gick så bra att målet uppnåddes fem år före utsatt datum. Sedan 2005 har vi fortsatt att bygga upp en offentlig nettoförmögenhet som nu ligger på drygt 20 procent av BNP. Den svenska staten är alltså inte längre satt i skuld. Tvärtom, tillgångarna överväger med råge skulderna.
Svenskt Näringsliv välkomnar regeringens översyn av överskottsmålet. Ett transparent och seriöst förfaringssätt är en garant för att en förändring av överskottsmålet sker med bibehållen trovärdighet för det finanspolitiska ramverket och att EU:s direktiv och budgetlagens krav uppfylls. För att undvika ryckighet i finanspolitiken är det viktigt med en bred politisk uppslutning kring en eventuell förändring.
Att ändra överskottsmålet på ett ansvarsfullt sätt innebär också att man tar hänsyn till konjunkturläget. Vi befinner oss fortfarande i ett svagt konjunkturläge med lågt resursutnyttjande. De flesta konjunkturbedömare är överens om att vi går mot en förbättring, men att återhämtningen tar tid. I ett sådant läge finns både behov och möjlighet att stimulera ekonomin. Om konjunkturen vänder upp snabbare än väntat är det viktigt att finanspolitiken fasas in successivt så att åtgärderna inte bidrar till överhettning.
En del av de aktörer har redan gått ut och börjat skissa på detaljerade önskelistor. Om man vill sätta tillväxten högst på dagordningen med en lägre arbetslöshet som följd är det inte rätt väg att gå. Principen bör vara att det utrymme som kan skapas ska användas till reformer som förbättrar funktionssättet i den svenska ekonomin och påverkar den långsiktiga tillväxten positivt. Så får man fart på återhämtningen och ökar välfärden.
Källa: Svenskt Näringsliv