Irrelevanta krav i upphandlingar

Över 90 procent av medlemsföretagen i säkerhetsbranschen anser att upphandlingarna av säkerhetstjänster i offentlig sektor innehåller irrelevanta krav. Det visar en medlemsenkät som Säkerhetsföretagen genomfört.

– Vi vill fortsätta synliggöra att branschen verkligen vill ha hård kravställning och skarp uppföljning. Men att det ska ställas rätt krav, säger till OFFENTLIGA AFFÄRER Li Jansson (bilden förstasidan) , Säkerhetsföretagen.

Hon och kollegan Sten Storgärds (bild nedan) anser att kommunala och regionala upphandlare måste bli bättre på att ställa och följa upp krav när de upphandlar säkerhetstjänster.

Li Jansson är bransch- och näringspolitisk chef på Säkerhetsföretagen, och Sten Storgärds är näringspolitisk expert i samma organisation.

I ett debattinlägg framhåller de att målen måste hänga ihop med att de upphandlade tjänsterna följs upp. Hela 61 procent av säkerhetsföretagen anger att upphandlarna i nuläget aldrig eller nästan aldrig följer upp kraven under avtalstiden. Hälften av företagen anger att kvaliteten aldrig följs upp.

– Det är en allvarlig varningsklocka från branschen som borde föranleda åtgärder från upphandlande aktör, tycker Li Jansson och Sten Storgärds.

”Bättre leverantörsdialog”
OFFENTLIGA AFFÄRER fick svar på frågor av Li Jansson med anledning av budskapet som hon och kollegan framför.

Hur ser fördelningen bland era medlemmar ut när det gäller storlek på företagen?
– En handfull stora företag står för den största omsättningen. Men små och medelstora företag är de flesta till antalet.

Vilket gensvar har ni fått av upphandlande enheter/offentlig sektor på debattartikeln?
– I grunden positivt. Jag tror att många upphandlare plötsligt hamnat i ett läge där de utöver allt annat också blir ansvariga för att säkerheten blir rätt. Då behövs en förstärkt dialog och där kan vår enkät fungera som en utgångspunkt för hur leverantörsdialogen kan bli bättre. 

Hur kommer Säkerhetsföretagen att gå vidare med opinionsbildningen kring frågan om krav och krångel i säkerhetsupphandlingar?
– Vi vill fortsätta synliggöra att branschen verkligen vill ha hård kravställning och skarp uppföljning. Men att det ska ställas rätt krav! Vi kommer att fortsätta arbeta både nationellt och lokalt med rapporter och seminarier för att synliggöra det.  

Vissa säkerhetsupphandlingar måste ha speciell kravställning p g a produktens/tjänstens känsliga art – hur stor är medvetenheten kring detta bland era medlemmar?
– Mycket stor. Säkerhetsföretagens medlemmar arbetar dagligen med den typen av upphandlingar. Så det är något som kommer naturligt i och med att företagen är just specialister på säkerhet. För andra branscher kanske uppförsbacken är högre, men våra företag utför bevakning på skyddsobjekt och myndigheter där säkerhet är en självklar del, avslutar Li Jansson.

Svårt för småföretag
OFFENTLIGA AFFÄRER har även tagit del av upphandlingsenkäten och branschens slutsatser och förslag till förbättringar.

En av slutsatserna är att 43 procent av företagen upplever att det är mycket svårt för små och medelstora företag att delta i upphandlingar. Inget – noll – företag upplever att det är mycket enkelt för små och medelstora företag att delta i upphandling.

Bland förbättringsförslagen märks – förutom att uppföljningen av leverantörerna måste bli bättre – att upphandlarna måste se över så att kraven på leverantören bättre hänger ihop med syftet med upphandlingen.

– Kravställande är avgörande för en god kvalitet, menar man.

Dessutom anser de svarande medlemmarna att leverantörsdialogen måste stärkas och att upphandlingarna måste präglas av en rimlig balans mellan pris och kvalitet.

Läs mer här.

Debatten var införd i Dagens Samhälle den 12 juni 2021.

One thought on “Irrelevanta krav i upphandlingar

  1. Säkerhetsföretagens undersökning är både bra men samtidigt också för grund.

    Undersökningen bygger på vissa förutfattade förutställningar på hur en upphandling går till, fokuserar på personen upphandlaren i stället för resurs, struktur, process och resultat. Den tar inte hänsyn till de begränsningar som upphandlingsregelverken och andra regelverk än de bevakningsföretagens säkerhetsregelverk ställer på ett visst upphandlingsföremål. Säkerhetsskyddslagstiftning och integritetslagstiftning i övrigt verkar inte vara beaktat.

    Flera av de aktuella rekommendationerna i anslutning till undersökningens resultat är ansvarsfrågor som faller på en anbudsgivare/tillika arbetsgivare och som anbudsgivaren ska använda i konkurrenssyfte.

    Att det skulle vara uteslutet med arbetsmarknadsinsatser inom säkerhetsbranschen stämmer inte. Det går till och med att placera personer i säkerhetsklass enligt säkerhetsskyddslag, exempelvis om personen i fråga har en nedsättning i någon funktionsförmåga och av den anledningen har svårt med inträdet på arbetsmarknaden. Det finns utmärkta exempel på sådana arbetsmarknadsinsatser på många håll.

    En ordentlig verksamhetsanalys, uppgiftskartläggning och en ordentlig kategoristrategi med uppsatta effektmål borde vara utgångspunkten i varje upphandling som omfattar någon form av säkerhetsåtgärd.

    Det är bra att branschen är aktiv. Där har jag efterlyst, i många år, att bransorganisationerna inom ALMEGA sfären ska bistå med goda exempel. Kunderna har ofta behov av branschens know how i kombination med faktisk evidens kring en säkerhetsåtgärds reella hindrande, upptäckande eller åtgärdande effekt. Det finns oerhört många goda exempel på bevakningsföretag och samverkan, särskilt på kommunal nivå, där företagen medverkar i samverkan mellan beställare, polis och socialtjänst eller stöttar kunderna i optimera lösningarna på kort och lång sikt. Branschens kompetens behövs och här spelar branschorganisationerna en viktig roll.

    Säkerhetskraven bör sedan standardiseras mer. Där spelar branschorganisationerna en viktig roll

    Helena

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *