Kommunal revision mot välfärdsbrott

Regeringen tillsatte nyligen en utredning om den kommunala revisionen. Petra Svedberg, SKR, välkomnar utredningen men ser samtidigt en risk att fokus hamnar ensidigt på räkenskapsrevisionen och att verksamhetsrevisionen hamnar i skymundan.

Petra Svedberg, SKR.

Det var den 30 mars 2026 som regeringen presenterade utredningen En förändrad kommunal revision (Dir. 2026:21). En särskild utredare ska föreslå åtgärder för att stärka den kommunala revisionen, förbättra möjligheterna att genomföra jämförelser mellan olika kommuner och regioner samt säkerställa att avskrivningsreglerna inte hindrar nödvändig samhällsutveckling vid omfattande samhällsomvandlingar.

Utredaren ska även föreslå hur offentlighetsprincipen kan införas hos Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Syftet är att uppnå en mer effektiv, transparent och rättssäker verksamhet i kommuner och regioner för att säkerställa en ansvarsfull användning av skattemedel och förebygga oegentligheter, heter det i regeringens kungörelse.

Kanske är det inte märkligt då att SKR:s chef för avdelningen för demokrati och ledarskap, Petra Svedberg, tar fram pennan och skriver ett debattinlägg i organisationens egen tidning, Dagens Samhälle.

Underskattad roll

Hon menar att den kommunala revisionen spelar en central och ofta underskattad roll i arbetet mot välfärdsbrottslighet. Något som framkommer i SKR:s kartläggning av revisionens granskningar inom området under 2024 och 2025. Över 100 granskningar i svenska kommuner ger en samlad bild av risker, brister och utvecklingsbehov, skriver Svedberg.

Hon påpekar att dessa granskningar görs inom verksamhetsrevisionen, inte räkenskapsrevisionen. ”Det är alltså inte främst kontrollen av bokföring och redovisning som står i centrum, utan granskningen av hur verksamheter styrs, genomför sitt uppdrag och följs upp”, skriver hon.

Otillåten påverkan

Debattören betonar att granskningarna bland annat visar att otillåten påverkan ofta är ett underskattat riskområde. Hon exemplifierar med att det kan handla om påtryckningar mot handläggare eller förtroendevalda i syfte att dessa ska fatta fördelaktiga beslut.

En annan sak som kommer fram i granskningarna är att uppföljningen av privata utförare i många fall är otillräcklig, ”vilket innebär att kommuner och regioner inte fullt ut vet om avtalade krav efterlevs.”

Enligt Petra Svedberg växer välfärdsbrottsligheten i skuggorna. ”Den kommunala revisionen är en av få aktörer som konsekvent riktar ljuset dit. Ingen kommun eller region är fri från utsatthet. Därför är det viktigt att dra nytta av den information om brister som revisionens granskningar lyfter fram.”

Utredning klar 2027

Den utredning som regeringen tillsatta ska bland annat föreslå en organisation och ett huvudmannaskap som ökar den kommunala revisionens oberoende och professionalitet. Utredaren ska även föreslå hur granskningen av den kommunala verksamheten kan stärkas
för att den ska få större genomslag och leda till bättre regelefterlevnad. Dessutom ska utredaren föreslå en skyldighet för kommuner och regioner att redovisa och följa
upp ett antal standardiserade mått och nyckeltal, samt lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget att föreslå åtgärder för att säkerställa att avskrivningsreglerna inte hindrar nödvändig samhällsutveckling vid omfattande samhällsomvandlingar och införande av offentlighetsprincipen hos SKR ska redovisas senast den 28 februari 2027. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2027.