Skattemedel till propaganda?

Finns det risk för att den kommunikation som offentliga instanser bedriver glider över till att bli propaganda i stället för saklig information?

Den risken ser i alla fall Slöseriombudsmannen, SlösO, Josefin Utas, som även ger exempel på när hon tycker att informationen från det offentliga går över i propaganda. OFFENTLIGA AFFÄRER har intervjuat henne.

– Allt mer av våra skattepengar används till att kommunicera för att putsa på ”bilden” av våra offentliga institutioner; en kommun, region, någon viss offentlig verksamhet eller landet som helhet, menar SlösO, Josefin Utas, i en krönika.

Josefin Utas, SlösO.

Hon varnar för att även om syftet med informationsspridning finansierad med skattemedel kan vara gott, så följer ett antal problem.

– Kommunikation kan glida mot att bli propaganda istället för ett sakligt informerande. De som sitter på makten, politikerna, kan besluta om att lägga våra gemensamma medel på sådant som framställer dem själva i god dager, så att de blir återvalda och har sin försörjning tryggad. Det är inte rätt sak att använda skattemedlen till, framhåller Josefin Utas.

Hon tycker att det behövs en diskussion om vad som är viktig och rimlig kommunikation från det offentliga, respektive sådan som görs av andra skäl än att gynna landets invånare.

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till Josefin Utas med anledning av detta.

Har du/Skattebetalarna fått någon respons på krönikan i Affärsvärlden?

– Ja. Många har tyckt att det är viktigt att detta lyfts fram i ljuset, att skattepengar används till propaganda och till att försöka styra människors uppfattningar och korrigera ”bilden” av saker. Även UD har reagerat, även om de inte kommenterar själva budskapet i krönikan. Men de har uppenbarligen läst och tagit del, vilket är bra. Slöseri frodas bäst i skymundan. När politiska makthavare och myndigheter vet att det som de gör granskas, så blir de mer återhållsamma och tänker efter en extra gång innan de tar beslut.

(Se UD:kommentar och Josefin Utas svar på det via länk nedan!)

Hur tycker du att ditt uppdrag som SlösO format sig sedan du tillträdde i somras?
– Jag har börjat komma in i arbetet. Det finns bara så väldigt mycket att göra. Det är svårt att få tiden att räcka till. En del säger att det borde finnas en SlösO i varje kommun, och det ligger något i det, haha.

Vilka frågor kommer du att prioritera framöver?
– Jag tänker fortsätta att granska den stora mängden kommunikation som sker med skattepengar på olika nivåer, för mycket av den ligger väldigt långt ifrån det som invånarna förväntar sig få för sina pengar. Jag vill också rikta blicken mot landets högskolor och universitet, vilka mycket sällan granskas ur ett slöseriperspektiv. Även grundskolans användning av våra skattepengar skulle jag vilja gräva mer i. Det finns fler intressanta ämnen och frågor som dykt upp, men dessa håller jag på ett litet tag.

Länk till UD:s kommentar och Josefin Utas kommentar på det här: 

Läs hennes krönika i Affärsvärlden.

Om Slöseriombudsmannen
Slöseriombudsmannen ligger under Skattebetalarnas Förening. Skattebetalarna, som organisationen ofta kallas, är en ideell, partipolitiskt obunden medlemsorganisation som arbetar för lägre skatter och minskat slöseri med skattepengar. Man granskar makten, byråkratin och utreder hur stat, kommuner och landsting kan bli effektivare. Organisationen säger sig även kämpa för ökad rättssäkerhet för skattskyldiga.