Inköp kan påverkas av nedsläckning

Post- och telestyrelsens generaldirektör, Dan Sjöblom, uppmanar alla offentliga aktörer att se över om den egna verksamheten påverkas av avvecklingen av 2G- och 3G-näten.

– Det är upp till alla som ansvarar för samhällsviktiga system att säkerställa att livsviktig utrustning fortfarande fungerar efter årsskiftet 2025/2026, framhåller han.

Dan Sjöblom. Arkivbild.

På debattplats i Dagens Samhälle påpekar PTS generaldirektör att ”trots att teknikskiftet varit känt länge finns det kommuner som ännu inte har genomfört en genomlysning av alla relevanta system.”

Dessa kommuner riskerar enligt Dan Sjöblom att stå utan fungerande lösningar när det gäller trygghetslarm, nödtelefoner i hissar, medicinsk utrustning med mera”.

– För som vi alla vet behöver saker i offentlig sektor upphandlas genom ordnade inköpsprocesser och ju närmare vi kommer avveckling, desto större är risken för att ledtider vid upphandling av uppdaterad teknik får konsekvenser för funktionaliteten.

Varnade 2024

Redan den 28 november 2024 varnade Dagens Medicin (DM) för nedsläckningen av 2G- och 3G-näten. ”Då kan tusentals trygghetslarm sluta att fungera över en natt” hävdade tidningen.

DM rapporterade att de gamla näten höll på att successivt avvecklas för att stängas helt under 2025. Enda undantaget är Telia som skjutit fram avvecklingen av 2G-nätet till år 2027. Samtidigt hade de största mobiloperatörerna när artikeln skrevs 18 000 abonnemang som fortfarande använder 2G eller 3G registrerade på kommunala eller regionala verksamheter, enligt Dagens Medicin.

SKR: “liten risk”

För livsviktiga lösningar, speciellt inom socialtjänsten, bedömde SKR risken för haveri som liten. Många har en plan för utfasning, förklarade Emma Ström, då strateg för digital infrastruktur hos Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i artikeln. I dag är hon enligt uppgift på LinkedIn “strateg inom lokal och regional utveckling med fokus på bredband” i “Greater Stockholm Metropolitan Area”.

”När det handlar om människoliv, till exempel trygghetslarm, är beredskapen god. Vi tror att det kan vara lite större problem med olika typer av äldre IoT-lösningar, alltså uppkopplade prylar”, sa Emma Ström också.

Läs Dan Sjöbloms artikel i Dagens Samhälle.