Ett avtal som engagerar!

Den största utmaningen med att upphandla företagshälsovård är att framgångsrikt kunna utvärdera leverantörernas kvalitativa värden. Nu har en ny statlig ramavtalsupphandling påbörjats och arbetet följs med intresse från både myndigheter och leverantörer.

Företagshälsovården är en bransch med svag lönsamhet – endast ett fåtal leverantörer bedriver företagshälsovård med vinst. Beredskapen inför lågkonjunktur är dålig, och flera leverantörer visade röda siffror under 2009. Vissa överlever tack vare det statsbidrag till företagshälsovården som finns för att stimulera arbetsgivares insatser i ett tidigt skede av anställdas sjukfrånvaro.

Lars Hjalmarson, vd på Föreningen Svensk Företagshälsovård, hoppas att det statliga stimulanspaketet ska bidra till en mer gynnsam utveckling i branschen. I övrigt menar han att en stark orsak till att marknaden ser ut som den gör är den prispress som råder.

– Det kan vara svårt att i siffror härleda den nytta och det värde som företagshälsovården skapar för produktionen. Även om man har anledning att tro på nyttan är det svårt att visa på sambandet, och då är det lätt att fokus i upphandlingen blir på pris, säger Lars Hjalmarson.

Nytt ramavtal
Kammarkollegiet har numera uppgiften att genomföra den statliga ramavtalsupphandlingen och Annette Annerstig meddelar att arbetet är igång, man hoppas kunna gå ut med en annons i juni. Nuvarande avtal löper ut den sista december så då behöver de nya avtalen vara klara.

Annette Annerstig arbetade tidigare på Verket för Högskoleservice och var med och upphandlade det nuvarande avtalet, som hon idag ansvarar för att förvalta.

– Jag sitter med i arbetsgruppen för den pågående upphandlingen, för att ta vara på de erfarenheter vi gjort, säger hon.

Hon menar att de tre viktigaste frågorna när man upphandlar företagshälsovård är tjänstekatalogen, geografisk närhet till utföraren och personlig service.

– Det är oerhört viktigt att man har en bra, personlig kontakt med företagshälsovården. Resultatet av tjänsterna är beroende av ett bra samarbete.
Som förvaltare har hon vid några enstaka tillfällen varit inkopplad som medlare om det inte har fungerat.

Dragit lärdom
En erfarenhet man gjort från föregående avtal är att inte dela upp tjänstekatalogen. Det har resulterat i merarbete eftersom avtalet tillämpar förnyad konkurrensutsättning.

– Vi delade upp tjänstekatalogen i bas- respektive tilläggstjänster, där tilläggstjänsterna var sådana som inte nödvändigtvis tillhör företagshälsovårdens standarduppgifter, som till exempel massage eller utbildning. Tyvärr blev det inte lyckat eftersom det innebar att den som ville ha dessa tjänster tvingades göra en förnyad konkurrensutsättning, vilket ibland resulterade i att en annan leverantör än den ordinarie vann avtalet. Det här har vi dragit lärdom av och kommer att rätt till, säger hon.

Inledningsvis var många kritiska till att överhuvudtaget använda förnyad konkurrensutsättning på avtalet, man tyckte att det gav omotiverat merarbete, men Annette Annerstig ser en tydlig fördel.

– Genom förnyad konkurrensutsättning har myndigheterna tvingats göra en ordentlig behovsanalys, vilket många tidigare har struntat i. Nu arbetar man aktivt med en långsiktig strategi.

En förutsättning för att nå de hälsomål vi sätter upp i våra organisationer är att vi går från en ad hoc-präglad företagshälsovård till en långsiktig strategi.

För stor prisfokus
Ytterligare en angelägen fråga rör den viktiga balansen mellan kvalitet och pris. Det är en svår balans, konstaterar Annette Annerstig som skämtsamt menar att den som kommer på en bra lösning för att vikta kvalitet i upphandlingen kommer att få nobelpris.

– Det är svårt med kvalitet, vi har alla olika åsikter i frågan. Vi arbetar nu stenhårt för att hitta ett sätt att utvärdera kvalitet på ett bra sätt. Vi tänker så det knakar.

Och det behövs, menar hon, både leverantörer och kunder efterfrågar minskat fokus på pris.

– Branschen är hårt prispressad som det är idag, vilket vi har kunnat se genom uppköp och sammanslagningar av leverantörer.

Hon påpekar att upphandlarens ansvar är dubbelt, och ska även värna om leverantörerna.

– Vi vill ha många fler leverantörer på våra avtal. I förra upphandlingen tecknade vi avtal med 22 leverantörer – idag finns 18 av dem kvar på marknaden, säger Annette Annerstig.

Goda exempel
Adam Nerell, administrativ chef på Betania Företagshälsovård, instämmer i Anette Annerstig syn på vad som är viktigt när man upphandlar företagshälsovård. Deras kundundersökningar pekar just på vikten av helhetssyn, bred kompetens och lokal anknytning.

Han har stora förhoppningar att Kammarkollegiets pågående upphandling ska bli bra.

– Deras ramavtalsupphandling är tongivande i branschen. Det är viktigt att de går i bräschen, säger Adam Nerell.

Han berättar att de märkt av en större efterfrågan på tydliga mål och mätbara resultat av hälsosatsningar från kunderna.

– Så parametrar för att säkerhetsställa leverans av företagshälsovårdens affärsmässighet och hälsofrämjande inriktning skulle vara positivt för branschen. Att koppla hälsan till kundernas verksamhetsmål är något vi ser som helt avgörande i det hälsostrategiska arbetet, säger Adam Nerell.

De statliga avtalen löper på fyra år. Vissa efterfrågar längre avtal eftersom den personliga relationen tar tid att bygga upp, men lagstiftningen tillåter inte längre avtal.

Annette Annerstig menar att ett byte av leverantör inte alltid är av ondo.
– I vissa fall kan det vara positivt att byta leverantör, man får nya perspektiv.

Bättre än sist
Målet med den pågående upphandlingen är att åstadkomma ett bättre avtal än förra gången, som ska nyttjas av minst 80 procent av de avropsberättigade inom statliga myndigheter och verk.

– Det nuvarande avtalet har använts av 85 procent av myndigheterna, vilket vi är mycket nöjda med, säger Annette Annerstig.
Vi frågar Lars Hjalmarson, vd på Föreningen Svensk Företagshälsovård, om han tror att det statliga ramavtalet har hjälpt till att pressa priserna på marknaden?

– Om 85 procent av myndigheterna avropar på avtalet så bedömer jag att det är cirka fem procent av den totala marknaden, och det bidrar ju till prisfokuseringen, säger Lars Hjalmarson, vd på Föreningen Svensk Företagshälsovård.