Höga krav hämmar konkurrensen
Höga transaktionskostnader och ofullständig uppföljning av ställda villkor utgör betydande konkurrensproblem.
– De transaktionskostnader som det innebär att delta i offentliga upphandlingar utgör en barriär, slår professor Fredrik Andersson, Lunds universitet, fast i en nyutkommen rapport från Konkurrensverket.
”Detta gäller både direkta kostnader för att behärska regelverk och uppfylla formella krav, och indirekta kostnader som det innebär att investera tid och kraft i en affär med ett utfall som är osäkert”, slår rapporten fast.
– Att som upphandlande myndighet aktivt underlätta deltagande genom transparens och information är alltså uppenbart konkurrensbefrämjande, menar Fredrik Andersson.
Andra konkurrensproblem som identifieras är ofullständig uppföljning av ställda villkor samt deltagandet som sådant i anbudsgivningar och hur man främjar det.
OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till Fredrik Andersson, knuten till Lunds universitet, med anledning av rapporten och dess innehåll.
O.A: I rapporten hävdas: ”Att ha och fullt ut implementera klara och tydliga principer för uppföljning är alltså en förutsättning för fungerande konkurrens.” Detta sagt mot bakgrund av att ofullständig uppföljning av ställda villkor utgör ett konkurrensproblem. Fick du någon bild av hur omfattande denna problematik är?
– Denna observation har sitt främsta underlag i det kvalitativa materialet – i de intervjuer jag gjorde med ett antal personer i olika roller och i referensgruppen. Det nämndes särskilt i samband med de sociala och miljömässiga krav som i allt högre grad ställs; certifiering (t.ex. miljömärkning) förefaller vara lättare än kontroll men jag har ingen bra kvantitativ uppskattning av förekomst. Tilläggas kan att jag har sett detta i andra sammanhang när jag har studerat kontraktsstyrning.
Nya områden för upphandling?
OFFENTLIGA AFFÄRER noterar att den fjärde slutsatsen i sammanfattningen är formulerad på följande sätt: ”Det är viktigt för all offentlig verksamhet att fortlöpande utvärdera upphandlingar och ställa frågan om det finns varor/tjänster/aktiviteter som inte upphandlas som borde göra det; samma fråga bör givetvis löpande ställas omvänt. Fungerande konkurrens värnas av att aktivt ställa frågan om det finns anledning att göra upphandlingar på nya områden.”
O.A: Detta kan väl delvis anses vara en politisk frågeställning. Kan det vara så att den politiska sfärens intresse av den offentliga upphandlingen och dess utveckling i Sverige i för hög grad är inriktat på vad man kan åstadkomma genom krav och villkor i upphandling (miljö, arbetsrätt, o.s.v.) än av frågor som berör konkurrens, ekonomi, affären i sig, m.m.?
– Ja, det är delvis en politisk frågeställning. Icke desto mindre skymmer den politiska diskussionen ofta en saklig analys om hur förutsättningar och omvärldsfaktorer påverkar möjligheten till framgångsrik kontraktsstyrning, upphandling mm. Goda möjligheter till mätning och uppföljning underlättar upphandling, både absolut och jämfört med egenregi. Och sådana förutsättningar ändras över tid i båda riktningar, exempelvis genom digitalisering. På liknande sätt kan man se att förutsättningarna för brukarval är olika i primärvården och skolan, och jag skulle hävda att de är betydligt bättre i det förra fallet, men det är en annan och förmodligen än mer politisk observation.
Fakta
Namn: Konkurrens och offentlig upphandling
Konkurrensverkets uppdragsforskningsrapport 2020:2
Av Fredrik Andersson på uppdrag av Konkurrensverket.
Läs rapporten.