Paradox att svensk ekonomi krymper
Att ett land med så många kunskapsintensiva jobb har en krympande ekonomi, i en tid där kunskapsintensivt näringsliv är drivmotorn i ekonomin, är anmärkningsvärt.
Det menar Nima Sanandaji, teknologie dr. och utredare (bilden), och Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson, Småföretagarnas Riksförbund. De kallar fenomenet ”den svenska paradoxen”.
– Vi menar att förklaringen är enkel: de höga skatterna och den omfattande byråkratin sätter stopp för småföretagens utveckling.
Reformer behövs
Enligt debattörerna behöver Sverige reformer ”så att ett gott näringsklimat skapas också för de små familjeföretagen.” De pekar på lösningar som tidigare presenterats Småföretagarnas Riksförbund, Svenskt Näringsliv och offentliga utredningar, nämligen:
- De högsta marginalskatterna behöver sänkas. ”Kom ihåg att det inte bara är direktörer som drabbas av statlig inkomstskatt, utan också många småföretagare som tillfälligt har en period av bättre inkomst.”
- Kompetensförsörjningen bör stärkas, gärna med fokus på ett riktigt lärlingsarbete. Det är långt bättre än dagens system där arbetslösheten döljs genom massiva satsningar på skattesubventionerade anställningar.
- Regelkrånglet måste börja minska igen. Tillväxtverkets siffror visar att företagens kostnader med efterföljning av regelverk ökade med hela 4,4 miljarder kronor för år 2017. Enbart de administrativa kostnaderna har under de senaste fem åren ökat med 1,2 miljarder per år i löpande priser. Det är i sig en anledning till landets stagnerande ekonomi – företagarnas tid går åt allt mer pappersarbete i stället för att skapa värde.
Läs hela artikeln på GP:
http://www.gp.se/debatt/den-svenska-paradoxen-%C3%A4r-oh%C3%A5llbar-1.11645419