Assistansfusk även hos kommunala utförare
Fusket inom personlig assistans finns både hos privata och kommunala utförare. Trots det riktas debatten ofta enbart mot de privata, vilket ger en felaktig bild av problemet.
Det hävdar Hans Dahlgren, Marika Lindblom och Anthony Sundström från Humana Assistans.
Hans Dahlgren, vd, Humana Assistans.
Foto: Pressbild Humana.
De framhåller att fusket är ”ett samhällsproblem vi alla måste ta på största allvar och ta gemensamma krafttag mot” samt välkomnar en utredning, tillsatt av regeringen den 10 oktober 2025. Utredaren ska föreslå åtgärder som stärker Inspektionen för vård och omsorgs, IVO, och kommunernas möjligheter att motverka oseriösa och kriminella utförare inom omsorgsmarknaden. Se nedan.
Marika Lindblom, chef tillsyn och juridik,
Humana Assistans. Foto: Humana.
Kommunanställda bluffade
Som exempel refererar Humanas företrädare till ett fall där anställda i en kommun lurat sin arbetsgivare grundligt. Personerna var anställda som personliga assistenter och fick lön för att följa med brukaren utomlands – i själva verket stannade man hemma. Medieuppgifter gjorde gällande att assistenterna var anhöriganställda, först i samtal med brukaren månader senare framkom att assistenterna aldrig hade följt med på resan.
Humanas företrädare kommenterar och påpekar att denna gång var det inte en privat assistansanordnare utan en kommun som utförde assistansen. De skriver: ”Fokus i rapporteringen är assistenternas felaktiga beteende. Hade anordnaren varit en privat aktör är det så som vi ofta kunnat se troligt att ett större fokus hade legat på företagets ansvar och att systemet tillåter privata anordnare, trots att anordnaren har samma ansvar både som anordnare och arbetsgivare att följa upp hur assistansen bedrivs, oavsett kommunal eller privat regi.”
Välkomnar utredning
Debattörerna deklarerar: ”Från oss och andra seriösa privata aktörer välkomnar vi därför regeringens utredning av effektivare åtgärder mot välfärdsbrottslighet, där viktiga frågor ställs i syfte att stärka både myndigheters och anordnares möjligheter att förebygga fusk och oegentligheter.”
Regeringens utredare ska bland annat:
-analysera och ta ställning till behov av åtgärder som stärker seriösa utförares möjligheter och villkor att bedriva verksamhet enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,
-analysera och ta ställning till om det behövs skärpta krav för tillstånd att bedriva verksamhet och om tillstånd ska kunna återkallas i fler situationer,
-ta ställning till vilka ytterligare uppgifter IVO behöver för en mer effektiv tillsyn och tillståndsprövning och, oavsett ställningstagande i sak,
-föreslå hur IVO ska kunna ta del av uppgifter från misstankeregistret på ett ändamålsenligt sätt,
-analysera och ta ställning till om det finns behov av straffskärpningar för den som bedriver verksamhet enligt socialtjänstlagen respektive LSS utan tillstånd eller i strid med ett förbud,
-ta ställning till vilka ytterligare uppgifter kommuner behöver för att underlätta en effektiv kontroll av utförare som upphandlas eller ingår i valfrihetssystem såväl före som efter tilldelning,
-vid behov föreslå en mer jämlik och effektiv granskning av verksamhet som bedrivs enligt socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, oavsett driftsform, utan att kontrollen mot oseriösa och kriminella utförare försämras,
lämna nödvändiga författningsförslag och
-redovisa uppdraget senast den 9 februari 2027.
“Handlar inte om driftsform”
Undertecknarna av debattinlägget slår fast: De effektiva åtgärderna mot fusket handlar inte om driftsform utan om bättre verktyg för uppföljning och insyn.
Deres inlägg var infört i Altinget.
Mer om undertecknarna:
Hans Dahlgren, vd
Marika Lindblom, chef tillsyn och juridik
Anthony Sundström, chefsjurist