Anställda missar ny lag om lönetransparens

Bara vart fjärde anställd känner till vad EU:s lönetransparensdirektiv innebär för dem, visar en ny undersökning.

Den 7 juni ska samtliga av EU:s medlemsländer ha inarbetat lönetransparensdirektivet i sin nationella lagstiftning. Därmed ska medlemsländerna via lagstiftning verka för att minska löneskillnaderna mellan könen.

Erika Rönnquist Hoh, Sverigechef, SD Worx.
Arkivbild.

Sveriges genomförande är är pausat, ändå uppger två av tre arbetsgivare att de känner till direktivet och drygt hälften investerar aktivt i ökad lönetransparens. Men bland de anställda är bilden en helt annan: bara var fjärde känner till vad direktivet innebär för dem, enligt en ny undersökning från HR-leverantören SD Worx.

Måste rapportera

EU:s lönetransparensdirektiv kräver bland annat att arbetsgivare med fler än 100 anställda regelbundet rapporterar om löneskillnader. Sveriges regering meddelade i mars 2026 att den för närvarande inte kommer att lägga fram någon proposition om lönetransparensdirektivet till riksdagen. Beskedet innebär att Diskrimineringsombudsmannen, DO, tills vidare pausar det förberedande arbetet. 

Bland svenska arbetsgivare uppger 64 procent att de känner till direktivet, vilket kan jämföras med det europeiska genomsnittet som ligger på 68 procent. Sex av tio anser att de har allt på plats för att kunna följa direktivet och drygt hälften investerar aktivt i att öka den interna lönetransparensen.

Når ej medarbetarna

Men arbetet har inte nått fram till medarbetarna. Endast 26 procent av de anställda i Sverige känner till direktivet och vad det innebär för deras rättigheter. Det skapar ett glapp: medan sex av tio svenska arbetsgivare uppger att de regelbundet granskar lönedata för att identifiera och åtgärda löneskillnader, är det bara var tredje anställd som tror att organisationen är genuint engagerad i att stoppa löneskillnaderna.

Erika Rönnquist Hoh, Sverigechef på SD Worx förklarar:

– Det är positivt att så många svenska arbetsgivare redan investerar i lönetransparens. Men när drygt hälften investerar aktivt och ändå bara var tredje anställd tror att organisationen är genuint engagerad i att stänga lönegapen, är det ett tydligt tecken på att arbetet inte kommuniceras tillräckligt internt. Transparens handlar inte bara om att samla in data, utan även om att göra det synligt och begripligt för medarbetarna.

Köns-obalans i ledande roller

Fyra av tio svenska arbetsgivare håller med om att det finns ett lönegap mellan könen i den egna organisationen. Lika många uppger att det finns en köns-obalans i ledande roller. Två av tre arbetsgivare anser ändå att de betalar sina medarbetare rättvist, vilket är något högre än det europeiska snittet. Bland anställda är bilden mer kluven: knappt hälften upplever att lönen speglar det arbete de utför och var tredje anställd anser att lönen inte speglar arbetet. 

Kan begära ut info

Med bara veckor kvar till deadline för det nya direktivet uppger 40 procent av svenska arbetsgivare att de inte har allt på plats för att möta de nya kraven om lönetransparens. Direktivet ger nämligen anställda rätt att begära ut information om sin egen lön samt den genomsnittliga lönen för kollegor som utför samma eller likvärdigt arbete, uppdelat efter kön.

Däremot råder inte samma brådska för svenska företag som företag i övriga Europa då den svenska regeringen har valt att pausa arbetet med den nationella lagstiftningen. Processen ökar ändå trycket på arbetsgivare att ha transparenta, objektiva och könsneutrala kriterier för lönesättningen.

Bygger konkurrensfördel

Undersökningen visar att 52 procent av de svenska medarbetarna anser att transparens är en viktig faktor vid val av arbetsgivare.

 – Organisationer som börjar med grunderna nu – en tydlig jobbstruktur, transparenta lönekriterier och väldefinierade löneintervall – lägger grunden för att möta både de nya lagkraven och förväntningarna från framtidens medarbetare. De som prioriterar transparens i dag bygger ett förtroende som arbetsgivare, något som är svårt att bygga upp i efterhand, avslutar Erika Rönnquist Hoh.

Om undersökningen
Undersökningen HR & Payroll Pulse genomfördes i januari och februari 2026 i 16 europeiska länder: Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Kroatien, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Serbien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Totalt tillfrågades 5 936 arbetsgivare varav 589 var HR-chefer i Sverige, samt 16 500 arbetstagare varav 1 000 kom från Sverige. Resultaten ger en representativ bild av arbetsmarknaden i varje land.