Diskriminering av äldre – fråga i fokus
Medier och debattörer uppmärksammar alltmer ålderism och diskriminering av äldre i det svenska samhället.

Alexandra Charles.
Det senaste inlägget är signerat Alexandra Charles, 79, och publicerat i Göteborgs Posten (GP) den 8 maj 2026. Den tidigare nöjesdrottningen och nattklubbsägarinnan reagerar på hur den tidigare publicisten, landshövdingen, med mera, Mats Svegfors inlägg om äldreomsorgen nedvärderats – på grund av hans ålder (77).

Mats Svegfors.
Enligt Alexandra Charles borde Svegfors vittnesmål inifrån äldrevården ha skapat en debatt om äldreomsorg, arbetslinjen och utvisningarna av hårt arbetande människor. I stället avfärdades Svegfors som en gammal, irrelevant och pinsam gubbe som ville få uppmärksamhet. ”Reaktionerna är ingenting annat än rent förakt mot äldre”, skriver Alexandra Charles.
Unionen har undersökt
Enligt en undersökning som facket Unionen publicerade i januari i år finns det normer och föreställningar som riskerar att påverka både yngre och äldre, och i förlängningen kosta Sverige värdefull kompetens.
Fokusgrupper i undersökningen synliggör enligt Unionen sådant som inte alltid framkommer i statistiken, nämligen att diskrimineringen ofta är subtil: uteblivna intervjuer, snabba avslag, etiketten ”överkvalificerad”. Facket vill bidra till en mer nyanserad bild och hävdar att ålderism finn, och ska tas på allvar. ”Men problemet är sällan så omfattande som bilden ibland gör gällande”, slår man fast.
Unionen pekar därför även på det som fungerar bra i dag, som att de flesta känner stöd i att hänga med i digitaliseringen och att sex av tio upplever att arbetsgivare fortsätter satsa på karriär- och kompetensutveckling även efter att anställda fyllt 50. Få upplever att deras kompetens ifrågasätts eller att de hamnar utanför på jobbet på grund av ålder.
Med det som skaver, enligt Unionen, är bland annat att drygt fyra av tio tror att det finns en uttalad eller outtalad åldersgräns när man söker nytt jobb. 22 procent har upplevt att ålder spelat in vid rekrytering, omorganisation eller uppsägning. Var tredje menar att lönen når ett tak efter ungefär 20 år på samma tjänst. Personer över 60 upplever oftare att ålder påverkar både lönesättning och möjligheter till kompetensutveckling.
Debatt som pågått
Debatten om de äldres situation har pågått under ett antal år nu, men verkar ha blivit mer intensiv på senare tid. ”Den kraftiga underrepresentationen av seniorer är ingen ny företeelse utan har tillåtits fortgå år efter år. Denna utarmning ger inte bara upphov till sämre representation – äldres överblick och långa livserfarenhet tas heller inte till vara.” Så skrev Jöran Rubensson, tidigare ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF och expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen, i ett inlägg i Aftonbladet 25-07-03.
Han menade att ålderism är ett allvarligt och växande problem som drabbar äldre i form av diskriminering, nedvärdering och uteslutning.
Jöran Rubensson hävdar att till skillnad från rasism och sexism har ålderism länge gått under radarn och därför blivit den svåraste diskrimineringsgrunden att komma till rätta med. ”Den gör sig påmind inte bara i arbetslivet utan också i många andra sammanhang som inom hälso- och sjukvården, hos banken, i media och i politiken”, anser han.
Artikelserie i AB
Redan 2021 undersökte tidningen Aftonbladet ålderismen i en serie artiklar. ”En katastrof för samhället” kallade Barbro Westerholm (L) det faktum att 20 procent av svenskarna är över 65 år, men att bara 5,1 procent av riksdagsledamöterna är det. Barbro Westerholm gick bort 2023 men var då den som suttit med längst livserfarenhet av de 349 ledamöterna.
”Äldre personer behandlas idag lika diskriminerande som kvinnor behandlats tidigare”, förklarade liberalen.
Sverige sämst i Norden
Enligt en undersökning som publicerades av ”Pluskommissionen” 2024 är Sverige sämst i Norden på att anställa äldre. Rapporten visar att svenska företag ignorerar arbetssökande över 55, medan chanserna är dubbelt så stora i Danmark.
I tidningen Kollega förklarar John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen:
– Internationellt sticker Sverige enligt andra studier ut som ett av de länder med lägst respekt för äldre, men det är intressant att det kan skilja så mycket mellan länderna i Norden, som ligger så nära varandra och är så väldigt lika i mycket annat.
Pluskommissionen är ett privat initiativ för att förändra synen på livserfarenhet och för att bättre tillvarata outnyttjad kompetens.

