Nyheter i mutbrottslagen

Patrik Örnsved, ämnesråd vid Justitiedepartementet och huvudman för det lagstiftningsarbete som ledde fram till reformeringen av lagen, ger bakgrunden:

– Det fanns flera skäl till att lagstiftningsarbetet sattes igång. För det första var det rent allmänt dags att se över reglerna, som var drygt 30 år gamla. All strafflagstiftning utvärderas med jämna mellanrum. Men regleringen hade också kritiserats för att den var otydlig, uppdelad på olika kapitel i brottsbalken och tekniskt komplicerad.  På flera håll hade man dessutom ansett att den krets av personer som kan träffas av ansvar för att ha tagit emot eller gett en muta var alltför snävt angiven, säger Patrik Örnsved.

En nyhet med den nya regleringen är att mutansvar kan träffa inte bara arbetstagare, utan också alla typer av uppdragstagare. I fråga om uppdragstagare har det tidigare gällt en begränsning till bara vissa kategorier. Det har lett till att det ibland förekommit att en uppdragstagare som tagit emot en muta har frikänts, när han eller hon – för exakt samma beteende – skulle ha fällts till ansvar om det i stället varit fråga om ett arbetstagarförhållande.

– Med den nya lagen är förhoppningen att man kan undvika sådana luckor. En nyhet är alltså att alla slags uppdragstagare ska omfattas av straffansvaret, säger Patrik Örnsved.

Och en uppförandekod
Parallellt med den reviderade mutbrottslagstiftningen har en uppförandekod för näringslivet utarbetats. Problemet inom näringslivet har främst varit svårigheter att dra gränsen mellan vad som kan anses vara muta och vad som är godtagbara relationsfrämjande förmåner i affärslivet. Koden är en del av näringslivets självreglering och har som syfte att vara ett komplement till lagstiftningen.

– Kampen mot korruption måste föras på flera plan, säger Patrik Örnsved. Uppförandekoden ska förvaltas och vid behov vidareutvecklas av näringslivet, via näringslivsorganisationen Institutet mot mutor, IMM.

Koden, som omfattar också offentligt ägda företag, kan även ge offentligt anställda ledning om vilka förmåner som är acceptabla.

Dokumentet finns att läsa på www.institutetmotmutor.se/naringslivskod.

Nyheter i mutbrottslagstiftningen

All mutlagstiftning har samlats i samma kapitel, nämligen kapitel 10 i brottsbalken.
Nya brottsbenämningar har införts som ska göra lagen tydligare. Den krets av personer som kan dömas för mutbrott har också vidgats. Straff ska nu kunna dömas ut när en muta tas emot av eller ges till arbetstagare och alla typer av uppdragstagare. I fråga om uppdragstagare har tidigare gällt en begränsning till bara vissa kategorier.

Genom lagändringarna införs också två nya straffbestämmelser om ”handel med inflytande” respektive ”vårdslös finansiering av mutbrott”.

Handel med inflytande avser till exempel en situation då en närstående till en beslutsfattare tar emot en muta i syfte att påverka beslutsfattaren att vidta en viss åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling. Både den som ger och den som tar emot mutan kan straffas för handel med inflytande.

Bestämmelsen om vårdslös finansiering av mutbrott gör det möjligt att åtala en näringsidkare som till exempel ger pengar till en anlitad försäljningsagent i ett annat land och då inte tillräckligt noga kontrollerar agentens arbetsmetoder. Om agenten använder näringsidkarens pengar till att betala mutor, kan näringsidkaren dömas för vårdslös finansiering av mutbrott.  En fällande dom förutsätter att näringsidkaren kan anses ha varit grovt oaktsam.