Digitaliseringens ökade betydelse

Digitaliseringens ökade betydelse i samhället är ett faktum som är svårt att argumentera mot.
Det innebär både utmaningar och möjligheter. För att lyckas med digitaliseringen krävs att ett flertal framgångsfaktorer samspelar och att nya kompetenser tillförs. Det ställer i sin tur krav på att IT-funktionerna utvecklas till en kompetent och effektiv partner som ska kunna hantera såväl verksamhetskrav som en växande flora av leverantörer.

För med digitaliseringen följer också en ofrivillig multisourcing där en mängd leverantörer står för applikationer, e-tjänster, digitala tjänster, Internet of Things, appar, molntjänster etc samtinte minst, den interaktivitet som digitalisering möjliggör och som sker utanför den traditionella IT-miljön. Multisourcing är inte längre ett val utan ett faktum som de flesta organisationer måste förhålla sig till och hantera.
Digitaliseringen skapar en mer komplex värld med ständigt tillkommande aktörer och leverantörer vilket tillsammans med multisourcingen skapar en mer komplex leverantörsstyrning.Det innebär mer komplexa avtal och nya former av betalningsmodeller. Även samverkansformerna mellan olika aktörer förändras, både på kund- och leverantörs-sidan. Det finns också en generell tempoökning i samhället som drivs av den tekniska utvecklingen och de behov och krav som följer på den. Det ställs också högre krav på mer flexibla avtalsformer och förändrade avtalsstrukturer.
Kompetens som kan hantera dessa nya förutsättningar är en bristvara och svår att rekrytera, både för privat och offentlig sektor. Och när kompetensen väl finns på plats är det kritiskt att den utvecklas kontinuerligt för att hålla jämna steg med utvecklingen i övrigt. Något som kan vara svårt att hantera för många organisationer. Så, hur löses det problemet?
Kanske finns inte en universal-lösning utan flera men vår mening är att en av de viktigare lösningarna en smartare användning av befintliga resurser och kompetenser. Samma faktorer som har varit en av de bakomliggande faktorerna till outsourcing av traditionella IT-tjänster i allt större utsträckning. Varför kan inte nivåerna ovan drift och förvaltning också outsourcas? Varför inte outsourca hela eller delar av IT-funktionen, framförallt leverantörsstyrningen? Inom ett flertal andra branscher, t.ex. logistik börjar det bli ett etablerat arbetssätt med tredjepartsleverantörer som styr leverantörernas logistikflöden med en flora av aktörer liknande multisourcing.
Kanske är det faktiskt så att all kompetens inte behöver vara inhouse utan kan med fördel användas så mycket som behövs och skalas upp eller ner över tid? Genom en outsoucad leverantörsstyrning inom IT kan en organisation från första stund få en långsiktig, stabil och verksamhetsorienterad stödfunktion på kort tid. Där kan kompetens inom multisourcing, kravställning, beställning, contract management och leverantörsstyrning samlas, aktuell och i ständig utveckling.
Vi tror att det skulle kunna medföra ett antal positiva effekter, inte minst för att bibehålla, upprätthålla och utveckla aktuell och kritisk kompetens som flexibelt kan anpassas efter verksamhetens behov över tid. Kompetens som också utvecklas genom att ha och kontinuerligt få erfarenhet från andra organisationer. Med andra ord, en leverantörsstyrningsfunktion som kontinuerligt formas och omformas vartefter behoven förändras. Det tror vi är en kritisk framgångsfaktor för digitaliseringen!
 
 / JOHAN HÖGNE, SENIOR MANAGEMENT ADVICER, KNOWIT