Internet – förutsättning för fungerande samhälle
Vi styr fortfarande samhället som om internet vore ett verktyg – när det i själva verket har blivit en förutsättning. Det hävdar Karin Ahl, VD Netnod, en stiftelseägd, oberoende internetinfrastrukturorganisation, och Sophia Jarl, Head of Public and Industry Relations, Netnod, och tidigare Kommunstyrelsens ordförande Norrköping.

Karin Ahl.
Sverige har under lång tid byggt ett samhälle där allt fler funktioner förutsätter att internet fungerar. Det har skett gradvis. Så gradvis att många knappt lagt märke till förändringen. I dag är det lika självklart att kommunicera, ge service och dela information via internet som det en gång blev att ha tillgång till el, telefoni och andra grundläggande samhällsfunktioner. Men varje ny infrastruktur skapar också nya beroenden. Frågan är om Sveriges offentliga organisationer har anpassat sig till vad det innebär.

Sophia Jarl.
När Almedalsveckan nu inleds kommer frågor om försvar, säkerhet och totalförsvar att stå högt på dagordningen. Det är både naturligt och nödvändigt. Samtidigt handlar motståndskraft inte bara om militär förmåga eller nationell beredskap. Den handlar också om kommunernas, myndigheternas och andra samhällsviktiga verksamheters förmåga att fortsätta fungera när det som vi tagit för givet plötsligt inte gör det.
Cyberattack
Under 2022 utsattes Norrköpings kommun för en omfattande cyberattack. Kommunen gick upp i stabsläge och verksamheter förberedde sig för att arbeta utan flera av de funktioner som normalt håller vardagen igång. Attacken kopplades till samma ryska ransomwaregrupp som tidigare angripit andra svenska kommuner. Sådana grupper försöker ofta stjäla eller låsa information och därefter kräva en lösensumma för att inte sprida den eller för att återställa tillgången till den.
Bara de senaste månaderna har exempelvis Vilhelmina och Dorotea kommuner drabbats av liknande angrepp. Även där tvingades kommunledningarna fokusera på samma grundläggande fråga: hur säkerställer man att samhällsviktig verksamhet fungerar när tekniken inte gör det?
Det intressanta är dock inte främst vem som attackerar. Det intressanta är om kommunen kan fortsätta fungera och leverera den service som invånarna är beroende av när internet inte längre kan tas för givet.
Grundläggande infrastruktur
Under lång tid har vi betraktat internet som ett hjälpmedel. Något som gjort det enklare att ge service, kommunicera och utföra arbetsuppgifter. Men någonstans på vägen har internet blivit något annat. Det har blivit en del av samhällets grundläggande infrastruktur.
I dag förväntar sig invånare att kunna komma i kontakt med kommunen, få information, ansöka om stöd och ta del av samhällsservice lika självklart som de förväntar sig att det kommer vatten ur kranen eller att gatubelysningen fungerar. Ingen skulle komma på tanken att betrakta vägar, vattenförsörjning eller elnät som frågor enbart för tekniska specialister. De är grundläggande samhällsfrågor som ytterst hanteras av ledningar och politiska beslutsfattare. Vår uppfattning är att internet i dag hör hemma i samma kategori.
Under senare år har energifrågorna fått en självklar plats i samhällsdebatten. Höga elpriser, effektbrist och diskussionen om svensk energiförsörjning har gjort att både medborgare och beslutsfattare blivit medvetna om hur beroende vårt samhälle är av el – och vilka konsekvenser det får när tillgången inte längre kan tas för given.
Tekniken sårbar utan styrning
Självklart är elen också en förutsättning för att internet ska fungera. Liksom att internet är en förutsättning för elen. Poängen är inte att ställa olika infrastrukturer mot varandra. Tvärtom. Precis som vägar, vattenförsörjning och elnät utgör internet i dag en del av den grund som moderna samhällen vilar på. Tekniken kan skapa robusthet. Men utan styrning, ansvar och beredskap kan samma teknik också skapa nya sårbarheter.
Kommunledningar följer ekonomin, personalförsörjningen och fastighetsbeståndet med stor noggrannhet. Men många har fortfarande svårt att beskriva vilka konsekvenser ett längre avbrott av internet skulle få för invånare och verksamheter.
Historiskt har varje ny samhällsbärande infrastruktur förändrat hur vi organiserar samhället. Vägar, järnvägar, elnät och vattenförsörjning har alla tvingat fram nya sätt att planera, prioritera och ta ansvar.
Inte bara ett verktyg
Internet är inget undantag.
Skillnaden är att vi fortfarande ofta styr samhället som om internet vore ett verktyg – när det i själva verket har blivit en förutsättning.
Karin Ahl
VD Netnod, en stiftelseägd, oberoende internetinfrastrukturorganisation
Sophia Jarl
Head of Public and Industry Relations Netnod och tidigare Kommunstyrelsens ordförande Norrköping


