Myndigheter slösar AI-miljoner i molnet

Svensk offentlig sektor fokuserar allt mer på digital suveränitet och i en ny policy från regeringen uppmanas myndigheter att köpa mer svensk lagring och hålla känslig information borta från vissa länder. Det är bra. Men för att ha råd med det behöver vi ställa oss frågan: Varför slösar vi bort nästan en fjärdedel av det vi redan betalar för och varför gör de flesta it-chefer inte en analys av totalkostnaderna för molninvesteringar? Det skriver Sandra Simms, Sverigechef på it-bolaget Insight. 

Sandra Simms.

En ny undersökning visar att europeiska organisationer i genomsnitt kastar bort 24 procent av sin årliga molnkapacitet. Det är resurser som är aktiverade men oanvända, system som överdimensionerats för säkerhets skull och infrastruktur som ingen längre vet vem som äger. Nästan hälften av organisationerna i EMEA-regionen investerar upp till 55 miljoner kronor per år i molntjänster. För en myndighet med en genomsnittlig molninvestering på 40 miljoner kronor innebär slöseriet nästan 10 miljoner kronor i onödiga kostnader varje år. Parallellt ökar AI-molnkostnaderna med tolv procent per år.

Men det största ekonomiska slöseriet är att 56 procent av organisationerna i undersökningen inte gör någon samlad kostnadsanalys inför stora infrastrukturbeslut. Mer än varannan fattar alltså miljonbeslut om investeringar i molnmiljöer utan att ha koll på vad det faktiskt kostar över tid.

Offentlig sektor har ännu sämre marginaler för misstag

I privat sektor kan ett felaktigt molnbeslut ofta rättas till relativt snabbt – byt leverantör, omförhandla avtalet, skala ner. I offentlig sektor är handlingsutrymmet mer begränsat. Lagen om offentlig upphandling (LOU) innebär att kontrakt ofta löper på flera år och att ett leverantörsbyte kräver en ny upphandlingsprocess. Ett beslut utan ordentlig kostnadsanalys kan därför bli en belastning under lång tid framöver.

Det gäller inte minst suveränitetsfrågorna. Tre fjärdedelar av de svenska organisationerna ser digital suveränitet som viktig redan idag. Inom tre år väntas siffran stiga till 87 procent. Det återspeglar en rimlig insikt: kontroll över data, infrastruktur och leverantörsberoenden är inte längre enbart en it-fråga utan en verksamhetsstrategi och inom delar av offentlig sektor en direkt säkerhetsfråga.

Men digital suveränitet är inte gratis. Det kräver dedikerad infrastruktur, striktare avtal och ofta högre driftkostnader. Om organisationerna samtidigt slösar bort en fjärdedel av sin molnbudget och saknar kostnadsöverblick, finns det helt enkelt inte utrymme att finansiera de investeringar som AI-satsningar och verklig digital suveränitet kräver.

Bristen på ekonomisk disciplin gör att suveränitet, driftsäkerhet och kostnadseffektivitet alla försämras samtidigt.

Tre åtgärder för att öka kostnadskontrollen

För att svenska IT-chefer i offentlig sektor ska kunna hantera både de ökande AI-investeringarna och suveränitetskraven krävs konkreta prioriteringar:

1. Städa innan ni upphandlar nytt. Inventera aktiva och inaktiva resurser innan nästa LOU-process påbörjas. Om man lyckas återvinna den outnyttjade fjärdedelen av molnbudgeten är det en bättre finansiering av AI-infrastruktur än ytterligare upphandlingar.

2. Inför TCO-krav som beslutsunderlag. Ingen större molninvestering bör godkännas utan en samlad kostnadsanalys som inkluderar startkostnader, drift, datahemvist, avvecklingskostnader och leverantörsbundenhet. Upphandlingsmyndigheten rekommenderar redan livscykelkostnadsanalys i upphandlingssammanhang – samma princip bör tillämpas för molninvesteringar.

3. Välj en riskbaserad suveränitetsmodell. Full suveränitet i alla lager är varken praktiskt eller ekonomiskt försvarbart. Prioritera skyddet av känsliga data och kritiska system – och var tydlig med vilka delar som kan hanteras i standardmolntjänster.

Diskussionen om digital suveränitet är viktig. Men den riskerar att stanna på strateginivå om IT-cheferna inte först tar kontroll över den grundläggande ekonomin i sina molnmiljöer. Pengarna finns redan där – de används bara inte rätt.

Sandra Simms, Sverigechef på it-bolaget Insight