De gör energi av gräs
Arvidsjaurs kommun har i samarbete med ett lokalt företag hjälpt en kommun i Tanzania att installera en maskin för tillverkning av gräsbriketter. Briketterna ska användas i stället för ved och träkol i traktens skolkök.
Kommuner som engagerar sig i internationellt biståndsarbete ifrågasätts emellanåt men Sida, som finansierar verksamheten, menar att det är ett viktigt verktyg i Sveriges bistånd. Svenska kommuner och landsting har värdefulla kunskaper och erfarenheter att dela med sig av till sina motsvarigheter i utvecklingsländer. Alla kostnader i projekten finansieras av Sida, genom organisationen ICLD, Internationellt Centrum för Lokal Demokrati.
Behov av bioenergi
Arvidsjaurs kommun startade sitt utvecklingssamarbete med Mwanga i Tanzania 2009 och har hunnit genomföra två projekt. Det ena handlar om utveckling av bioenergi och det andra om kunskapsöverföring och utbildning.
– Det hela började på initiativ från oss. Vi behövde lära oss mer om de afrikanska länderna eftersom vi har en hel del nysvenskar i Arvidsjaur från de länderna, berättar kommunchef Johnny Högberg som nyligen kommit hem från ett besök i Mwanga.
När kontakten med Mwanga väl var tagen identifierades bioenergi som ett viktigt behov.
I den här delen av innersta Tanzania är elektriciteten inte utbyggd, endast någon procent av befolkningen har ström. De eldar med ved och kol, bland annat för matlagning, och avverkningen av skog går hårt åt närmiljön.
– Vi har kompetens inom bioenergi hos lokala företag, bland annat Glommers Miljöenergi som tillverkar pelletts och briketter som bioenergikälla, berättar Johnny Högberg.
|
I juni 2010 åkte vd:n Bo Lundmark tillsammans med representanter från kommunen till Mwanga och hittade där ett gräs som kunde användas för brikettillverkning. I september i år installerades en anläggning som ska leverera briketter till traktens skolkök. Lokal demokrati – De agerar inte lokalt i samma utsträckning som vi gör. Det är ett centralt styrt land där man sitter och väntar på order. Men nu har de tagit tag i den lokala utvecklingen i Mwanga – vi kan se att något har skett därnere, säger Johnny Högberg. Under projektets gång har det blivit ett flertal träffar mellan de båda kommunerna, både i Arvidsjaur och i Mwanga. Senast i somras var representanter från Mwanga på besök och deltog under kommunfullmäktiges sammanträde. Då fick de också ta del av hur Arvidsjaurs lärcenter arbetar med distansundervisning. Det finns dock inget internet i Mwanga, endast en anslutning i kommunhuset. Det försvårar arbetet med att införa distansutbildningar. |
– Det känns bra att vi kan hjälpa dem i Afrika med hållbar utveckling, vi har ju kunskap i hur vi nyttjar biomassa på ett hållbart sätt. Att brikettera outnyttjat gräs till bränsle för matlagning är ju ett sätt att spara skogen. Vi ska veta att tre miljarder människor lagar sin mat över öppen eld i dag. Om all skog förbrukas blir det öken, och det blir obeboeligt för all framtid. Så det är viktigt att överföra kunskap om kretsloppet, och hur den biologiska mångfalden fungerar. I och med dessa projekt har vi börjat resan – och resan måste fortsätta med samma utveckling, säger Bo Lundmark, vd på Glommers Miljöenergi AB. |
– Lärcentrum handlar inte bara om en distributionskanal, det finns andra viktiga verktyg att bygga upp. I ett lärcentrum upprättas kunskap för vidareutbildning av exempelvis lärare och omsorgspersonal.
Tanken är att utbilda personer som kan vidareutbilda, utarbeta kursutbud för sjukvård och skola baserad på lokala behov och etablera nya lärcentra. Och arbetet i Mwanga har startat, beslutet är lokalt förankrat, en inventering av behoven görs och i första skedet ska kompetenshöjning av befintlig personal och utbildning av ny personal ske.
– Och den dagen de har större tillgång till internet kan vi erbjuda mer, säger Johnny Högberg.
Inte bistånd
Han påpekar att deras arbete inte är något biståndsprojekt, utan om ett utbytesprojekt.
– Tanken med kommunala partnerskap är ett utbyte, vi ska få ut något av samarbetet i båda ändar. Visst fanns det kritiker initialt som undrade vad vi hade i Afrika att göra, även jag var tveksam, men kritiken har kommit på skam. Samarbetet har gett oss flera intressanta resultat.
Det viktigaste är de nya affärskontakter som har skapats för lokala företag i Arvidsjaur. Flera regioner i Tanzania har visat intresse för bioenergitekniken.
– Vi får också ökade internationella erfarenheter. Vår representant från Lärcentrum till exempel får en fantastisk utbildning i internationell projektledning.
Johnny Högberg hoppas att det kan bidra till att göra kommunen mer attraktiv som arbetsgivare på hemmaplan och få medarbetarna att stanna kvar i organisationen.
Fantastiskt värdskap
– Jag har suttit väldigt många timmar i bil tillsammans med Mr Willy Njau som är Mwangas motsvarighet till kommunchef, District executive officer. Det är en äldre man med stor erfarenhet och som jag – trots att vi har mycket olika förutsättningar – haft stort erfarenhetsutbyte med. Ledarskapsfrågorna är desamma, oavsett vilket BNP våra respektive länder har.
Hur lyckas man göra ett kommunalt partnerskapsprojekt framgångsrikt?
– En viktig del är att ha en transparent redovisning av informationen. Förklara hur det finansieras och vilka resultaten är. Svenska kommuner sitter inne med kunskaper som vi kan exportera.
Utbytet ska bygga på de behov som finns i partnerkommunerna och vara inriktade på konkreta projekt. ICLD ställer krav på idé och redovisning för att godkänna en ansökan.
För Arvidsjaurs del är projekten snart avslutade.
– Men vi har fler nya idéer. Exempelvis kan brikettmaskinen i Mwanga få bli kunskapscentrum i den här delen av Afrika – för att sprida kompetensen. Vi är också inne på att starta ett projekt kring återvinning och sophantering. Det är ett hyfsat eftersatt område i Tanzania och det har vi arbetat med i 50 år här i Sverige – vi kan det här, säger Johnny Högberg.
