Färre jobb med strypt arbetskraftsinvandring
Det är bekymmersamt att ytterligare begränsa arbetskraftsinvandringen. Det menar Peter Thomelius, Visita, bransch- och arbetsgivarorganisation för den svenska besöksnäringen.
– En missad rekrytering av en kock på en restaurang innebär att fem, sex andra personer inte heller får jobb, säger Peter Thomelius till Tidningen Näringslivet.
Arbetskraftsinvandring anses generellt behövas för att avhjälpa kompetensbrist, öka näringslivets konkurrenskraft och kompensera för att varannan kommun i Sverige står inför en negativ befolkningstillväxt.
Kock är ett bristyrke i besöksnäringen.
För många branscher är en av lösningarna på kompetensbristen arbetskraftsinvandring. När kompetensen inte finns i Sverige eller i EU vänder sig företagen till tredje land, vilket nu ser ut att bli svårare.
Proposition i september
I regeringens proposition (Prop. 2021/22:284, publicerad 06 september 2022) med rubriken
Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare föreslås att ”en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd.”
Förslaget syftar enligt regeringen ”till att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner.” De fyra partier i regeringsunderlaget i Ulf Kristerssons regering vill att inkomstgränsen för arbetskraftsinvandrare ska höjas till medianlönen i Sverige, alltså runt 33.000 kronor i månaden. Det rapporterar arbetsvärlden.se . Det är ett golv som är långt över de kollektivavtalade lönerna i så gott som varje yrke inom besöksnäringen och långt över lönerna i många bristyrken.
Sjukvårdsförsäkring
För att få arbetstillstånd ska det också krävas en heltäckande sjukvårdsförsäkring och
vissa yrkesgrupper, till exempel personliga assistenter, ska helt kunna undantas från möjligheten att få arbetstillstånd. Andra yrkesgrupper ska kunna få lägre lönekrav, oklar exakt vilka, enligt nättidningen.
Även den organisation där Visita ingår, Svenskt Näringsliv, är kritiskt till att arbetskrakftsinvandringen begränsas. Fel väg att gå, ansåg de redan när den förra
regeringen ville införa en arbetsmarknadsprövning vid arbetskraftsinvandring. ”Det är ingen annan än arbetsgivaren som kan eller bör göra en sådan bedömning”, menade vice vd i Svenskt Näringsliv, Karin Johansson.
En bransch som i stor utsträckning behöver arbetskraftsinvandrare är just besöksnäringen.
Ska ansöka om tillstånd
Enligt nu gällande bestämmelser ska personer från länder utanför EU/EES som vill arbeta i Sverige ansöka om arbetstillstånd. År 2020 beviljades 15.231 arbetstillstånd. Det vanligaste medborgarskapslandet var Thailand följt av Indien och de vanligaste yrkeskategorierna bland arbetskraftsinvandrare var bärplockare följt av IT-specialister, enligt migrationsinfo.se (forskning och statistik om integration och migration i Sverige).
Under 50- och 60-talen var arbetskraftsinvandringen stor. De flesta invandrarna kom från Norden, framför allt Finland, men många flyttade också hit från Västtyskland, Grekland, Jugoslavien och Turkiet. Arbetskraftsinvandringen upphörde i början av 1970-talet när Sverige drabbades av en ekonomisk kris.
Om Visita
Är bransch- och arbetsgivarorganisation för den svenska besöksnäringen. Tecknar branschens kollektivavtal och är en medlemsorganisation i Svenskt Näringsliv. Bland medlemmarna finns restauranger, hotell, campingplatser, nöjesparker, vandrarhem, spaanläggningar, turistbyråer och skidanläggningar.