Gängkriminalitet delvis flumskolans fel

Flumskolan utgör en viktig förklaring till att gängkriminaliteten eskalerar. Det menar Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

För att förstå den senaste tidens utveckling där kriminella gäng har flyttat fram sina positioner måste vi gå tillbaka i tiden och se vad som har hänt med skolan, den plats som ska ge alla barn samma chans att ta sig fram i samhället, framhåller han.

I en debattartikel i GP anser han att dagens skola inte erbjuder de avgörande kunskaperna till alla.

Lämnas år sitt öde
– Sedan den relativistiska kunskapssynen tog över lämnas de med sämst förutsättningar åt sitt öde –och de blir lätta offer för kriminella, menar professorn.

Henrekson pekar på att Sverige på kort tid har gått från att vara ett av världens mest homogena länder till att bli det västland som har den största flykting- och anhöriginvandringen per capita. Debattören slår fast att många av de som kommit hit har en låg utbildningsnivå. Detta, parat med bristande integrationspolitik, gör det svårt för dem att komma in i samhället.

Därför hamnar många av de barn som inte kan förlita sig på att föräldrarna har de språkkunskaper och den utbildningsnivå som krävs för att kompensera för bristerna i den svenska skolan i ett permanent utanförskap.
– Vi behöver vända utvecklingen i skolan för att Sverige ska förbli ett humant, inkluderande och välfungerande samhälle, avslutar Magnus Henrekson .

Får mothugg i samma tidning
Han får mothugg i samma tidning (Göteborgs Posten), några dagar efter att hans debattartikel införts. Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik, Uppsala Universitet, Niklas Rudbäck, doktorand inom utbildningsvetenskap, Göteborgs universitet, samt Edward Jensinger, rektor, har en annan syn på saken. ”Att koppla svåra samhällsproblem som kriminalitet till fråga om kunskapssyn i skolan utan att relatera till samhällsutvecklingen i övrigt är gravt förenklande”, skriver de i samma tidning. 

Bilden: Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd förInstitutet för näringslivsforskning, IFN. Foto: Karl Gabor/IFN.