Kritik mot Konjunkturinstitutet

Konjunkturinstitutet (KI) får ta emot kritik efter sin senaste rapport. Inte för att man hävdar att Sverige är på väg in i en högkonjunktur, utan för att man missar tjänstesektorns betydelse i sammahanget.
”Tjänsteinnehållet i varuexporten blir allt större och alltmer betydelsefullt, vilket inte framgår av KI:s rapport”, hävdar Linnea Kvist, bransch- och omvärldsanalytiker som jobbar på Almega för att öka förståelsen för tjänstesektorns betydelse för Sveriges ekonomi.
Konjunkturinstitutet Konjunkturläget för december 2015 den 21/12. (Se http://www.konj.se/publikationer/konjunkturlaget/konjunkturlaget/2015-12-21-svensk-ekonomi-pa-vag-in-i-hogkonjunktur.html ). Där kan man läsa att exporten av tjänster väntas öka kraftigt, med 10 procent under helåret 2015 medan varuexporten endast växer med drygt två procent. Rapporten pekar också på att exporten av tjänster stått för en tredjedel av den totala exportökningen under perioden 2000-2014 och att tjänster nu utgör 30 procent av den totala exporten.
Det Konjunkturinstitutet missar i de här siffrorna är alla de tjänster som är inbakade i varuexporten, menar Linnea Kvist, Almega.
– Tjänsteinnehållet i varuexporten blir allt större och alltmer betydelsefullt. För att få en rättvisande bild av tjänsternas betydelse för exporten bör man titta på förädlingsvärde. Då fångas även tjänsteinnehållet i varuexporten upp. Det visar sig då att tjänsternas andel av exporten är nästan dubbelt så stor som traditionell statistik visar, menar Linnea Kvist.
Hennes inlägg publicerades på Almegas blogg den 21 december 2015. (Se http://blogg.almega.se/blog/2015/12/21/konjunkturinstitutet-missar-tjansteinnehallet-i-varuexporten/ )